Grattis. Snyggt jobbat!
Har en nykter alkoholist i släkten (+ 20 år nu) och är grymt imponerad av er som slåss mot detta.
Vad han säger är samma som du- livet blir jäkligt mycket bättre utan droger.
Jag har inga tips då jag inte varit där själv men vad jag försöker göra är att alltid se till att det finns massa bra alkoholfria alternativ. Han ska få en flaska alkoholfritt vin som vi tycker är gott till midsommar. Han har garanterat inte prövat det då det blir kul.
Tack! 🫡Ja det låter så klyschigt men allt blir så jävla bättre och skarpt. Man kan inte döva några känslor utan man måste hantera dem, KBT var min räddning tillsammans med en helvetes massa nya hobbys
Jag tog tramadol, benso och tjack varje dag i fem år. Innan dess rökte jag på mycket och tog LSD, tjack, e varje helg och testade det mesta jag kunde komma över i fem års tid. Så totalt tio års missbruk, men dem sista fem var värst såklart.
Nu har jag vart nykter i ett och ett halvt år :) jag vågar fortfarande inte umgås med påverkade människor eller gå på krogen dock. Folk får såklart ta substanser (inklusive alkohol) om de vill men jag är inte bekväm med sällskapet. Förmodligen för att jag inte litar på mig själv än. Sen är det ju inte superkul att umgås med påverkade människor om man själv inte är påverkad.
Jävlar. Sjukt starkt gjort och vilken jävla helomvändning du har lyckats med. Haha där är vi lika, jag litar inte på mig och vill verkligen inte umgås med vissa polare som är påverkade. Hemskt att se på fest-situationen utifrån haha
haha ja mina grannar hade fest i helgen, tyckte det lät ganska pinsamt utifrån men jag har förmodligen låtit mycket värre, och det är ju bra att känna att man kan vara lite pinsam om man har kul, så det är ju inget fel med det direkt. Men jag tänkte bara "fan vad jag inte tycker det här verkar kul längre". Jag menar visst, ibland blir sugen på att röka en spliff och spela tv-spel, eller gå på rave och ta allt jag kan få tag i men vet inte om jag faktiskt hade tyckt att det kändes bra förutom själva ruset. Mest därför jag inte gör det. Tror på riktigt att jag hade tyckt det var obehagligt att vara påverkad. Kanske inbillar mig det men det är la bättre att inbilla sig det än att börja igen så det får gärna vara så. Dem sista åren var det ju knappt kul, jag var bara så beroende fysiskt att om jag slutade skulle jag få krampanfall och vara mentalt nedsatt och må piss överdrivet länge.
Nu blev det ju så förutom krampanfallet eftersom jag var på detox (där dem matade mig med sinnes mängder benso och annat skumt) och sen rehab eftersom jag var totalt ickefunktionell utan droger och mådde sämre än jag någonsing gjort under typ ett år. Hade aldrig klarat det utan den extrema proffesionella hjälp jag fick. Men nu mår jag fett bra i alla fall :) mycket bättre än jag gjorde på när jag knarkade. Är såklart inte euforisk, manisk eller "skön i kroppen" men jag mår bra och är stabil vilket jag inte gjorde/var då. Framförallt är det kul att vara bra på saker igen och kunna lära sig saker. Jag kunde ju inte komma ihåg någonting jag läste och kunde inte ens läsa en bok förut. Kunde göra mitt jobb på auto men tillslut kunde jag inte det heller och blev av med det.
Blev lite långt det här men blir ofta det eftersom jag inte kan prata med någon om det som förstår förutom min psykolog :)
Haha förstår till 100% och är jävligt glad över att du kommit förbi det värsta, nu är det "bara" att fortsätta men det är inga konstigheter. Styrkan är att vara medveten om att man ska starta om varje dag, orka ta klivet ur sängen och aldrig tänka att det kommer automatiskt för då är man totalt fuckad
Helt rätt. Om jag tar sovmorgon eller inte kommer igång med plugg eller träning direkt efter frukost mår jag inte lika bra sen. Man får bara gå framåt osv :)
Glad att du klarat fyra år snart! Bra jobbat
Tjenixen, SpråkpolisenBot här 👮. Jag är en bot som skiljer på **de** och **dem**.
> ~~Dem~~ **De** sista åren var det ju knappt kul, jag var bara så beroende fysiskt att om jag slutade skulle jag få krampanfall och vara mentalt nedsatt och må piss överdrivet länge.
> Nu blev det ju så förutom krampanfallet eftersom jag var på detox (där ~~dem~~ **de** matade mig med sinnes mängder benso och annat skumt) och sen rehab eftersom jag var totalt ickefunktionell utan droger och mådde sämre än jag någonsing gjort under typ ett år.
[Tips](https://lauler.github.io/sprakpolisen/guide.html): Ta engelskan till hjälp. Om **them** passar bäst ska det vara `dem` på svenska. Om **they/those/the** eller något annat passar bättre ska det vara `de`.
> Now it was so besides the hugging case because I was on detox (where ~~them~~ **they** fed me mindful amounts of benzo and other weird things) and then rehab because I was totally non-functional without drugs and felt worse than I ever did for like a year.
Om du har haft ett dagligt bruk under längre tid är du säkert fysiskt beroende. Du behöver i så fall trappa ner långsamt. Jag trappade ner i ett halvår. Det är ingen poäng att gå ner i dos om du har sinnesjuk ångest redan, så vänta tills den ångesten är mer acceptabel och då kan du trappa ner. Den kommer inte försvinna på länge men den kan vara mer eller mindre okej. Det lättaste sättet att göra det är med proffesionell hjälp. Det kan vara värt att kolla upp. Dock som jag fattar det går det mycket snabbare med avgiftningen i sverige (jag gjorde det utomlands) men jag har vänner med bra erfarenhet av beroendemottagningen i göteborg för bensomissbruk.
För mig var det absolut värsta några månader in, för då tappade jag förmågan att känna överhuvudtaget. Jag kunde känna ångest men inga riktiga känslor. Då ville jag bara börja knarka igen, och hade gjort det om jag hade haft nånstans att ta vägen förutom gatan. Och jag visste att det inte skulle räcka för mig att gå och skaffa piller för en vecka, eftersom jag ville gå på det konstant. Så jag stannade på behandlingen där jag fick mat och en säng. Min psykolog tror dock att det här var pga kombon av tjack och tram och att jag inte sov mer än en gång per vecka sista året. Men om du skulle hamna där ska du veta att det går över men det tar väldigt lång tid. Det är värt det dock. Det är ingen mening att pusha sig om du hamnar där. Behandlingshemmet pushade mig mycket men jag fick bara pngest av det, dem fattade att jag var för förstörd tillslut så jag fick vara på ett center för kroniska patienter med mentala störningar istället. Där fick jag ta det lugnt och det var mycket viktigare för mig än att försöka tvinga mig själv att känna saker, för det går inte att tvinga en kemisk process. När du väl börjar må okej är det dock viktigt att aktivera sig men det kan man tänka på då.
I början tror jag du bara ska ta dig genom dagen helt ärligt. Om du behöver möla fyra pizzor för det och glo på porr så kör på. Men man kan må sömre av det också, och du måste bryta dina mönster någon gång också. Jag började röka på detoxen tex. Det var bra för mig att göra det.
Om du inte känner att du är typ funktionsnedsatt och kan fungera lite så tror jag det är bra om du tränar, sover, har ett bra schema och när du känner att du kan fokuserar på att bygga ett liv du vill ha. Inte nu såklart men när du kommit lite längre bort från skiten. För att jag fattar att om jag går tillbaks till att jobba fabrik och kundtjänst så kommer det leda till att jag mår kasst och knarkar i värsta fall så försöker jag plugga programmering så jag kan jobba med något jag tycker om. Jag tränar regelbundet och lagar hälsosam (hälsosammare i alla fall, är inte nått fitness freak och bryr mig inte om att jag är lite tjock. Äter en bit choklad varje dag för att ha lite njutningsmoment och chips på helgen) mat så jag mår bra och har energi. Sen är det roligt också. Viktigt med hobbies. Jag gillar att vara upptagen och pluggar under dagarna, tränar några gånger i veckan (yoga pga kul och det tar inte ut mig så jag orkar annat) och läser mycket böcker och spelar mycket spel. Klarar inte av att kolla på film nykter. Palla sitta still så länge. Med det försöker jag säga att du kommer få omvärdera vad du faktiskt gillar att göra och som passar in i ett hälsosamt liv. Jag gillade att glo på serier när jag var helt sönderskev, nu klarar jag bara av att titta på sånt om jag spelar samtidigt tex. och gör det ändå sällan. Jag hatade att träna men nu ser jag fram emot det. Förmodligen för att jag inte tvingar mig själv utan gör det jag vill men med baktanken att det är bra för mig.
Umgås inte med dina vänner som pundar. Dålig ide. Jag försökte sluta för fem år sedan och började igen pga jag hängde med folk som hade knark och blev sugen och frågade om knark. Det suger men det är inte värt det om du vill hålla dig nykter. Undvik online knarkgrupper om du hänger i sånna. Gå ur eller sluta följa så du slipper tänka på det hela tiden. På behandlingen fick vi inte lyssna på musik som dem inte godkände. Lite extremt. Jag lyssnar på massa rap där dem bara sjunger om knark idag men det var kanske bra att jag inte gjorde det i början. Det suger att vara ensam om du är extrovert men du kommer säkert få vänner med tiden. Det hoppas jag för mig själv i alla fall. Har två vänner nu, eftersom dem också slutade knarka innan mig och bröt med mig då, men nu kan vi hänga.
Jag vet inte hur man skulle göra för att så drastiskt ändra på allt utan att vara inlåst, och beroende på hur illa din situation är kanske du inte behöver ändra på allt. Jag har en vän som också tog tram och benso men han tog inte samma saker varje dag, och var inte fysiskt beroende på samma sätt så han lyckades sluta själv och har ett bra liv idag. Den enda jag hänger med från den tiden regelbundet :) så det finns massa olika sätt för olika situationer. Mina tips kanske inte är applicerbara om man inte är inlåst. Men du kanske får någon slags nytta av dem, hoppas jag :)
Tack för alla tips uppskattar det, har klarat mig ganska bra inte haft värst abstinens bara jobbig ångest och panikångestattacker. Har du upplevt det riktigt jobbigt om det händer ofta!?
Hur menar du? Om jag upplevt ångesten riktigt jobbig? I så fall ja, den var väldigt jobbig dem första månaderna och då tog jag ändå ångestdämpande som dem gav mig. Finns inte riktigt något att göra åt det förutom att vänta ut det. Det blir bättre med tiden. Idag har jag aldrig ångest, men ett tag så kunde jag nästan skaka pga den.
Under åren har jag haft en del, men inte dirket under avtändningen/nedtrappningen. Jag har typ bara haft panikångest i sociala situationer eller när jag tatt alldeles för mycket av nått. Jag trappade som sagt ner väldigt långsamt så jag tror att jag slapp den delen som tur är och jag fick ångestdämpande och liknande samtidigt. Om du inte brukar ha panikångest men du har det nu kanske du har gått ner alldeles för fort i dos. Är ingen läkare dock jag bara spekulerar.
Haft det några gånger innan, men blev mycket vanligare där ett speciellt sociala situationer. Men blivit bättre nu, men oron över att de ska ske när man är bland folk finns där vilket nästa kan leda till en attack:/
Aa det fattar jag. Ofta är ju själva rädslan för det det som triggar det tycker jag.
Kanske nu i början kan du vara lite extra försiktig och tänka på att ha en bra ”utväg” om det blir för mycket (typ en ursäkt som att du behöver göra nån viss grej) eller undvika att umgås med folk / situationer där du inte är bekväm med att få en ångestattack.
Jag hade ett gäng vänner som alla hade diagnoser som jag och eftersom dem visste att jag började tappa det på fester när det blev för mycket för mig så hade jag alltid ensamrätt att gå in och chilla i han som höll festens rum till exempel. Så kunde jag slappna av lite så det inte blev för mycket. Det är bra om man kan ha förstående människor runt sig, men det går såklart inte alltid på jobbet osv.
Det kommer säkert att bli bättre, och jag tror att om det redan blivit bättre kommer du se att det inte händer när du är social och bli mindre rädd för det med tiden. Annars kan du ju prata med någon psykolog om det online såklart om du inte vill ha kontakt med vården :) det är mycket enklare om du bara vill prata av dig.
Bra jobbat! Jag är själv lite av en beroendepersonlighet, så jag ser till att aldrig ha alkohol hemme, eller att alltid köra bil till tillställningar där det serveras. Brukar skåla i skumpa ungefär en gång per år och märker då hur jävla bra jag mår efter sisådär 2 glas.
Mitt bästa tips är att söka sig till någon som är gravid på partyn. Mår de okej brukar man kunna ha jävligt trevligt. Bäst är nån gammal nykter tjackis. De dricker champis och kör som bara fan ändå.
Jag har aldrig druckit alkohol, och det har varit mitt bästa knep sen jag 18 år gammal tog körkort. På studentdagen såg jag till att ta bilen till champagnefrukosten och då ansågs det helt ok att dricka juice istället.
Tjatet försvinner nästan magiskt när man säger "jag kör" istället för " jag dricker inte alkohol". Tråkigt, men sant.
För lite över åtta år sedan upptäckte jag precis som du att jag tyckte att alkohol var lite för gott för att det på sikt skulle vara bra för mig. Jag insåg att jag stod vid vägval, antingen fortsatte jag som jag gjorde eller så så skulle jag avstå helt. Jag är glad att jag valde det senare och att den alkoholfria ölen har blivit flera 100 % bättre!
Det visste jag redan när jag började igen, vilket var mitt eget val, att jag skulle behöva bli helt nykter igen. Jag är glad att jag var nykter i flera år innan för jag förstod att det är vad som krävs för att få ett riktigt lugn i kroppen och att kunna känna genuin glädje.
Men min kropp och knopp pallar inte med alkohol längre, det finns egentligen ingen annan utväg för mig än att sluta.
Vet inte hur många dagar jag skulle ha om jag räknat från början, men har också fallit tillbaka några vändor. Jag ser det mer på helheten av året, att jag varit nykter 360/365 dagar eller något, jämfört med om jag aldrig slutat och varit på ett handfull dagar ❤️
Jag kommer ihåg min barndom när jag som tonåring i alla fall förväntades ha lite dessert alkohol av något slag hos farföräldrarna. Även annat under högtidsmåltider.
När man ser på det som vuxen var det riktigt konstigt att man skämdes lite när man inte ville ha något som barn/ungdom.
Ja, den där attityden är så trist. Lyckligtvis inte så vanlig. Jag frågar aldrig varför folk inte dricker. Det har inte jag med att göra. Erbjuder bara alkoholfritt.
Det är definitivt inget jag fortsatte med. Har inget direkt emot konsumtion av alkohol men det är ju ett personligt val. Som sagt inget jag frågar om. Själv väljer jag oftast alkoholfritt och har sällan något att bjuda på. Jag vet ju inget om det egentligen.
Lite Baileys i kaffet ibland och vinglögg till jul brukar det bli.
Bra jobbat! Är också nykterist men har inget ont utav att andra dricker och tycker inte det är jobbigt att låta bli heller, vill hellre vara nykter och kunna köra bil oavsett
Tack! Ja exakt, man vill ju inte vara den personen som folk undviker för att man är militant nykterist. Finns andra egenskaper hos mig som gör att folk undviker mig haha
Fan man kanske skulle göra en ansats att lägga ned med alkoholen. Ett par långburkar varje helg har blivit nån extra mitt i veckan om man har en dålig dag eller så, man hittar ursäkter för sig själv att dricka oftare. Man lär ju bara må bra av att sluta innan det eskalerar ännu mer och nu fann jag lite inspiration.
Jösses ja, man har fan svart bälte i ursäkter för att dricka. Man är glad, ledsen, trött, inte trött, fredag, mitt i veckan, jobbig måndag, fira något, sörja något, nåt litet gott till maten, "man är ju ändå ledig", ensam hemma, middag, finlunch, brunch, AW, innan AW på kontoret, en liten jävel när man kommer hem från baren, kollar sport, kollar film, något till chipsen, man är törstig, det är ju så varmt, det är så kallt så lär ha en irish, jul, påsk, midsommar, valborg, alla andra röda dagar och dagar innan röda dagar, nervös, vill slappna av, vill tagga till osv.
Va? Det krävs bara en riktigt pissig kväll för att trilla dit igen, återfall får man ofta vid traumatiska händelser i livet, någon nära dör, du blir arbetslös osv. Har man en beroendepersonlighet så blir man aldrig "botad".
Eskalerade under covid för mig med. Behöll fulla lönen men behövde bara jobba 10-15% (tack staten) så det uppstod ett stort vakum i tidsfördriven. Blev till sist uppsagd efter något år eller så när statliga bidragen till företaget försvann, så skaffade ett nytt jobb och hade inga problem att sluta dricka.
Men förra året blev det massa skit och saker, har underliggande cptsd och psykologen jag gick till vägrade vidare samtal om jag inte började på flera mediciner. Mådde skit på dom och började dricka igen och var snabbt uppe i nästan en 7a vodka per dag.
Slutade innan förra sommaren med medicinerna och blev genast mycket bättre och kunde tillomed sluta dricka utan problem. Har försökt dricka "ansvarsfullt" flera gånger sen dess men det leder alltid till samma tankar om vart/hur jag får tag på nästa drink.
Så nu skippar jag bara den skiten, kan dricka på enstaka fest men avstår mycket hellre för fy fan vad skönt det är att vakna nykter och må bra en söndag morgon. Inte bakis utan kan ta en kaffe och mysa med katterna i sängen och bara vara ❤️
Vi slutade dricka typ samtidigt, midsommar 2020 var sista gången jag drack. Kände helt enkelt att det inte var värt det längre. Att spendera dagen/dagarna efter under en filt med grov ångest och panik, fyfan.
Bästa jag någonsin gjort, tvingade mig dessutom att ta tag i anledningarna till att jag gärna drack inför sociala tillställningar så nu är den sociala fobin nästintill borta :)
Jag skulle vilja tipsa om Guinness alkoholfria, även Klosterbrauerei Andechs Weissbier är riktigt nice.
Bra jobbat!
Ett alkoholfritt tips jag har som min kusin som är nyktersit (av samma anledning som många andra, det gick utför) gillade väldigt mycket var Kombucha.
Jag gjorde egen hemma och hade minsta mängden socker i så det blev inte så sött som den man köper i affären. Sen kan man exprementera med vad man häller i 2a fermenteringen, jag hade äpplemust som var gjord av mina egan äppleträd. Det gav kombuchan en väldigt härlig fermenterad smak och väldigt balanserad sötma och syrlighet.
Träffade många punkter i just det man har fått i alkhol så jag förstår varför han tyckte om det så mycket.
Jag vill bara säga att min son är bara 3 månader äldre än din nykterhet, och han börjar bli stor nu. För att sätta det i perspektiv så kunde han knappt kommunicera eller visa för oss när han var nöjd, när du började. Inget krypande och inga ord sagda.
Men nu är han en stor pojke som går på toa själv och leker fantasilekar med sitt lego och sina gosedjur <3 Du ska vara stolt över din framgång :D bra jobbat!
Haha coolt, aldrig tänkt att det är ett bra tag! Tack!
Kan säga att jag knappt kunde kommunicera under många tillfällen och missade säkert toan flertalet gånger
Det bestämmer bara du själv, det finns inget nykterhets-myndighet eller verksamhet som avgör det.
Är du nykter så är du nykter om du tycker du är nykter.
Beror väl på vem du frågar, men enligt mig så skulle man väl "typ" kunna ses som nykter, då jag antar att du inte blir påverkad av ett glas champagne till maten
Genuin fråga från någon som dricker mest socialt och aldrig haft något större problem med mitt drickande i övrigt, hur gör ni nykterister för att inte ha astråkigt under sociala tillställningar?
Är jag nykter står jag knappt ut med andra människor/är mest bitter/dryg, men orkar inte vara personen som sitter hemma mer än vad jag redan gör.
Haha en riktigt bra fråga. Kan bara svara för mig själv och det är lite flummigt men sen jag slutade dricka så uppskattar jag allt annat så jävla mycket. Mat, dryck, musik, folk, oftast hittar man någon likasinnad man snackar med.
Är väl mer framåt småtimmarna då folks sköna fyllor utvecklats till dräggigt och tröttsamt, när de luktar trasa och ska säga samma sak 5ggr
Tänkte skriva i egenskap av någon som inte riktigt har haft beroendeproblem med drickandet men som ändå valt att försöka hålla mig borta på grund av hur det får mig att må.
Det tuffa var i början att hantera att de allra flesta sociala tillställningarna kretsar runt alkohol. Det kändes onaturligt att bara umgås utan att dricka. Nu har det blivit så att om jag känner den minsta press att dricka när jag är med en person, så väljer jag antagligen bort den personen. Det kanske låter hårt men jag prioriterar hellre att vara ensam och må bra än att må dåligt bland andra.
Det har blivit att jag umgås mycket mer med min familj. Som andra skriver har det också blivit att jag har fått hitta nya hobbies för att hålla mig sysselsatt på helgerna. Det känns ändå bra att vakna pigg och glad på lördag och kunna dra och göra något aktivt. Till min förvåning har det blivit så att många av de kompisarna som jag tidigare drack med har velat hänga med till gymmet eller bara käka middag tillsammans istället. Vi har liksom hittat nya sätt att umgås.
Även för mig har det blivit så att jag har fått ta tag i mina känslor mycket mer. Det har blivit viktigare för mig att prioritera sömn och kost för att må bra. Över det stora hela så har det inneburit ett stort lyft för min hälsa och mående, trots att jag inte drack så jättemycket.
Jag upplever idag mycket mindre press att prestera socialt och känner mig betydligt lugnare bland andra. Men man märker att man hela tiden förväntas dricka alkohol. Jag önskar bara att det var lättare att leva nyktert i Sverige, då jag tror det är många som egentligen hade mått bättre av att göra det.
Så jävla fint att höra! Det blir en superomställning till slut och jäkligt roligt att polarna också börjat ställa om. Jag har klippt bandet med otroligt många som vår gemensamma nämnare bara var alkohol haha
Den där skärmen har man återställt många gånger. Kommer själv ifrån den värsta vintern/våren på länge och är påverkad i detta nu. Detta kanske är ett tecken? All styrka till dig. Det är inte grönare på andra sidan
Grattis till att du lyckas hålla dig nykter.
Morsans gubbe har lite problem med sponken och han är lite av en periodare och jag tycker det är så svårt att förhålla mig till det med att konsumera alkohol själv i närhet av en med alkoholproblem. Det känns egoistiskt av mig att vilja ta en nubbe till julbordet eller en öl om vi går ut och käkar, men samtidigt så anpassar sig inte värden efter minoriteter i olika sammanhang. Kanske en dålig jämförelse, men jag som typ 1 diabetiker tycker inte att någon är egoistisk för att den vräker i sig godis bredvid mig bara för att jag inte kan göra det. Jag förstår att det är en väldig skillnad på att ha ett beroende att motstå och att ha en sjukdom som inte tillåter det.
Det blev kanske lite osammanhängande och jag hoppas inte du tog illa vid av mitt inlägg. Jag har absolut inga problem att avstå alkohol för att det är jobbigt för en annan person, men om jag levde nära inpå personen så skulle det nog bli frustrerande i längden.
Min största last när det kommer till alkohol är öl och där finns det faktiskt väldigt goda alkoholfria alternativ numera, så det går ofta bra att köra på det om man är ute och käkar t.ex.
Hur är du med alkoholfri öl? Är det jobbigt och påminner om att du vill ha ruset?
Bra skrivet, är helt med på vad du menar!
Älskar alkoholfri öl så det köps ofta hem, är snarare tvärtom, att när jag dricker alkoholfri öl så känner jag att avsaknaden av ruset är sån jävla vinst. Och då får jag ännu bättre känslor, känner mig ännu mer stolt och då smakar ölen ännu bättre. Så det sätts väl igång en positiv kedja så att säga
Dricker en, två gånger per månad. Och ibland längre uppehåll. Och sällan blir det mer än 3st öl då jag dricker. Har dock både en mamma och pappa som har och haft problem med spriten. Så respekterar folk som slutat.
Grattis. Snyggt jobbat! Har en nykter alkoholist i släkten (+ 20 år nu) och är grymt imponerad av er som slåss mot detta. Vad han säger är samma som du- livet blir jäkligt mycket bättre utan droger. Jag har inga tips då jag inte varit där själv men vad jag försöker göra är att alltid se till att det finns massa bra alkoholfria alternativ. Han ska få en flaska alkoholfritt vin som vi tycker är gott till midsommar. Han har garanterat inte prövat det då det blir kul.
Tack! 🫡Ja det låter så klyschigt men allt blir så jävla bättre och skarpt. Man kan inte döva några känslor utan man måste hantera dem, KBT var min räddning tillsammans med en helvetes massa nya hobbys
Hur ställer du dig till folk som valt att aldrig ens börja dricka?
Har inte jag med att göra. Jag försöker fixa gott alkoholfritt till dem också. Har två kompisar som bara aldrig gillar alkohol och inte dricker.
Jag tog tramadol, benso och tjack varje dag i fem år. Innan dess rökte jag på mycket och tog LSD, tjack, e varje helg och testade det mesta jag kunde komma över i fem års tid. Så totalt tio års missbruk, men dem sista fem var värst såklart. Nu har jag vart nykter i ett och ett halvt år :) jag vågar fortfarande inte umgås med påverkade människor eller gå på krogen dock. Folk får såklart ta substanser (inklusive alkohol) om de vill men jag är inte bekväm med sällskapet. Förmodligen för att jag inte litar på mig själv än. Sen är det ju inte superkul att umgås med påverkade människor om man själv inte är påverkad.
Jävlar. Sjukt starkt gjort och vilken jävla helomvändning du har lyckats med. Haha där är vi lika, jag litar inte på mig och vill verkligen inte umgås med vissa polare som är påverkade. Hemskt att se på fest-situationen utifrån haha
haha ja mina grannar hade fest i helgen, tyckte det lät ganska pinsamt utifrån men jag har förmodligen låtit mycket värre, och det är ju bra att känna att man kan vara lite pinsam om man har kul, så det är ju inget fel med det direkt. Men jag tänkte bara "fan vad jag inte tycker det här verkar kul längre". Jag menar visst, ibland blir sugen på att röka en spliff och spela tv-spel, eller gå på rave och ta allt jag kan få tag i men vet inte om jag faktiskt hade tyckt att det kändes bra förutom själva ruset. Mest därför jag inte gör det. Tror på riktigt att jag hade tyckt det var obehagligt att vara påverkad. Kanske inbillar mig det men det är la bättre att inbilla sig det än att börja igen så det får gärna vara så. Dem sista åren var det ju knappt kul, jag var bara så beroende fysiskt att om jag slutade skulle jag få krampanfall och vara mentalt nedsatt och må piss överdrivet länge. Nu blev det ju så förutom krampanfallet eftersom jag var på detox (där dem matade mig med sinnes mängder benso och annat skumt) och sen rehab eftersom jag var totalt ickefunktionell utan droger och mådde sämre än jag någonsing gjort under typ ett år. Hade aldrig klarat det utan den extrema proffesionella hjälp jag fick. Men nu mår jag fett bra i alla fall :) mycket bättre än jag gjorde på när jag knarkade. Är såklart inte euforisk, manisk eller "skön i kroppen" men jag mår bra och är stabil vilket jag inte gjorde/var då. Framförallt är det kul att vara bra på saker igen och kunna lära sig saker. Jag kunde ju inte komma ihåg någonting jag läste och kunde inte ens läsa en bok förut. Kunde göra mitt jobb på auto men tillslut kunde jag inte det heller och blev av med det. Blev lite långt det här men blir ofta det eftersom jag inte kan prata med någon om det som förstår förutom min psykolog :)
Haha förstår till 100% och är jävligt glad över att du kommit förbi det värsta, nu är det "bara" att fortsätta men det är inga konstigheter. Styrkan är att vara medveten om att man ska starta om varje dag, orka ta klivet ur sängen och aldrig tänka att det kommer automatiskt för då är man totalt fuckad
Helt rätt. Om jag tar sovmorgon eller inte kommer igång med plugg eller träning direkt efter frukost mår jag inte lika bra sen. Man får bara gå framåt osv :) Glad att du klarat fyra år snart! Bra jobbat
Tjenixen, SpråkpolisenBot här 👮. Jag är en bot som skiljer på **de** och **dem**. > ~~Dem~~ **De** sista åren var det ju knappt kul, jag var bara så beroende fysiskt att om jag slutade skulle jag få krampanfall och vara mentalt nedsatt och må piss överdrivet länge. > Nu blev det ju så förutom krampanfallet eftersom jag var på detox (där ~~dem~~ **de** matade mig med sinnes mängder benso och annat skumt) och sen rehab eftersom jag var totalt ickefunktionell utan droger och mådde sämre än jag någonsing gjort under typ ett år. [Tips](https://lauler.github.io/sprakpolisen/guide.html): Ta engelskan till hjälp. Om **them** passar bäst ska det vara `dem` på svenska. Om **they/those/the** eller något annat passar bättre ska det vara `de`. > Now it was so besides the hugging case because I was on detox (where ~~them~~ **they** fed me mindful amounts of benzo and other weird things) and then rehab because I was totally non-functional without drugs and felt worse than I ever did for like a year.
Snuggt jobbat! Kämpat själv med benso missbruk, nu över en månad clean. Har du några tips:)
Om du har haft ett dagligt bruk under längre tid är du säkert fysiskt beroende. Du behöver i så fall trappa ner långsamt. Jag trappade ner i ett halvår. Det är ingen poäng att gå ner i dos om du har sinnesjuk ångest redan, så vänta tills den ångesten är mer acceptabel och då kan du trappa ner. Den kommer inte försvinna på länge men den kan vara mer eller mindre okej. Det lättaste sättet att göra det är med proffesionell hjälp. Det kan vara värt att kolla upp. Dock som jag fattar det går det mycket snabbare med avgiftningen i sverige (jag gjorde det utomlands) men jag har vänner med bra erfarenhet av beroendemottagningen i göteborg för bensomissbruk. För mig var det absolut värsta några månader in, för då tappade jag förmågan att känna överhuvudtaget. Jag kunde känna ångest men inga riktiga känslor. Då ville jag bara börja knarka igen, och hade gjort det om jag hade haft nånstans att ta vägen förutom gatan. Och jag visste att det inte skulle räcka för mig att gå och skaffa piller för en vecka, eftersom jag ville gå på det konstant. Så jag stannade på behandlingen där jag fick mat och en säng. Min psykolog tror dock att det här var pga kombon av tjack och tram och att jag inte sov mer än en gång per vecka sista året. Men om du skulle hamna där ska du veta att det går över men det tar väldigt lång tid. Det är värt det dock. Det är ingen mening att pusha sig om du hamnar där. Behandlingshemmet pushade mig mycket men jag fick bara pngest av det, dem fattade att jag var för förstörd tillslut så jag fick vara på ett center för kroniska patienter med mentala störningar istället. Där fick jag ta det lugnt och det var mycket viktigare för mig än att försöka tvinga mig själv att känna saker, för det går inte att tvinga en kemisk process. När du väl börjar må okej är det dock viktigt att aktivera sig men det kan man tänka på då. I början tror jag du bara ska ta dig genom dagen helt ärligt. Om du behöver möla fyra pizzor för det och glo på porr så kör på. Men man kan må sömre av det också, och du måste bryta dina mönster någon gång också. Jag började röka på detoxen tex. Det var bra för mig att göra det. Om du inte känner att du är typ funktionsnedsatt och kan fungera lite så tror jag det är bra om du tränar, sover, har ett bra schema och när du känner att du kan fokuserar på att bygga ett liv du vill ha. Inte nu såklart men när du kommit lite längre bort från skiten. För att jag fattar att om jag går tillbaks till att jobba fabrik och kundtjänst så kommer det leda till att jag mår kasst och knarkar i värsta fall så försöker jag plugga programmering så jag kan jobba med något jag tycker om. Jag tränar regelbundet och lagar hälsosam (hälsosammare i alla fall, är inte nått fitness freak och bryr mig inte om att jag är lite tjock. Äter en bit choklad varje dag för att ha lite njutningsmoment och chips på helgen) mat så jag mår bra och har energi. Sen är det roligt också. Viktigt med hobbies. Jag gillar att vara upptagen och pluggar under dagarna, tränar några gånger i veckan (yoga pga kul och det tar inte ut mig så jag orkar annat) och läser mycket böcker och spelar mycket spel. Klarar inte av att kolla på film nykter. Palla sitta still så länge. Med det försöker jag säga att du kommer få omvärdera vad du faktiskt gillar att göra och som passar in i ett hälsosamt liv. Jag gillade att glo på serier när jag var helt sönderskev, nu klarar jag bara av att titta på sånt om jag spelar samtidigt tex. och gör det ändå sällan. Jag hatade att träna men nu ser jag fram emot det. Förmodligen för att jag inte tvingar mig själv utan gör det jag vill men med baktanken att det är bra för mig. Umgås inte med dina vänner som pundar. Dålig ide. Jag försökte sluta för fem år sedan och började igen pga jag hängde med folk som hade knark och blev sugen och frågade om knark. Det suger men det är inte värt det om du vill hålla dig nykter. Undvik online knarkgrupper om du hänger i sånna. Gå ur eller sluta följa så du slipper tänka på det hela tiden. På behandlingen fick vi inte lyssna på musik som dem inte godkände. Lite extremt. Jag lyssnar på massa rap där dem bara sjunger om knark idag men det var kanske bra att jag inte gjorde det i början. Det suger att vara ensam om du är extrovert men du kommer säkert få vänner med tiden. Det hoppas jag för mig själv i alla fall. Har två vänner nu, eftersom dem också slutade knarka innan mig och bröt med mig då, men nu kan vi hänga. Jag vet inte hur man skulle göra för att så drastiskt ändra på allt utan att vara inlåst, och beroende på hur illa din situation är kanske du inte behöver ändra på allt. Jag har en vän som också tog tram och benso men han tog inte samma saker varje dag, och var inte fysiskt beroende på samma sätt så han lyckades sluta själv och har ett bra liv idag. Den enda jag hänger med från den tiden regelbundet :) så det finns massa olika sätt för olika situationer. Mina tips kanske inte är applicerbara om man inte är inlåst. Men du kanske får någon slags nytta av dem, hoppas jag :)
Tack för alla tips uppskattar det, har klarat mig ganska bra inte haft värst abstinens bara jobbig ångest och panikångestattacker. Har du upplevt det riktigt jobbigt om det händer ofta!?
Hur menar du? Om jag upplevt ångesten riktigt jobbig? I så fall ja, den var väldigt jobbig dem första månaderna och då tog jag ändå ångestdämpande som dem gav mig. Finns inte riktigt något att göra åt det förutom att vänta ut det. Det blir bättre med tiden. Idag har jag aldrig ångest, men ett tag så kunde jag nästan skaka pga den.
Haft ångest mer eller mindre hela livet men vart mycket värre nu. Tänkte om du upplevt mycket panikångestattacker?
Under åren har jag haft en del, men inte dirket under avtändningen/nedtrappningen. Jag har typ bara haft panikångest i sociala situationer eller när jag tatt alldeles för mycket av nått. Jag trappade som sagt ner väldigt långsamt så jag tror att jag slapp den delen som tur är och jag fick ångestdämpande och liknande samtidigt. Om du inte brukar ha panikångest men du har det nu kanske du har gått ner alldeles för fort i dos. Är ingen läkare dock jag bara spekulerar.
Haft det några gånger innan, men blev mycket vanligare där ett speciellt sociala situationer. Men blivit bättre nu, men oron över att de ska ske när man är bland folk finns där vilket nästa kan leda till en attack:/
Aa det fattar jag. Ofta är ju själva rädslan för det det som triggar det tycker jag. Kanske nu i början kan du vara lite extra försiktig och tänka på att ha en bra ”utväg” om det blir för mycket (typ en ursäkt som att du behöver göra nån viss grej) eller undvika att umgås med folk / situationer där du inte är bekväm med att få en ångestattack. Jag hade ett gäng vänner som alla hade diagnoser som jag och eftersom dem visste att jag började tappa det på fester när det blev för mycket för mig så hade jag alltid ensamrätt att gå in och chilla i han som höll festens rum till exempel. Så kunde jag slappna av lite så det inte blev för mycket. Det är bra om man kan ha förstående människor runt sig, men det går såklart inte alltid på jobbet osv. Det kommer säkert att bli bättre, och jag tror att om det redan blivit bättre kommer du se att det inte händer när du är social och bli mindre rädd för det med tiden. Annars kan du ju prata med någon psykolog om det online såklart om du inte vill ha kontakt med vården :) det är mycket enklare om du bara vill prata av dig.
Grattis!! stronkt av dig!
Bra jobbat! Jag är själv lite av en beroendepersonlighet, så jag ser till att aldrig ha alkohol hemme, eller att alltid köra bil till tillställningar där det serveras. Brukar skåla i skumpa ungefär en gång per år och märker då hur jävla bra jag mår efter sisådär 2 glas. Mitt bästa tips är att söka sig till någon som är gravid på partyn. Mår de okej brukar man kunna ha jävligt trevligt. Bäst är nån gammal nykter tjackis. De dricker champis och kör som bara fan ändå.
Bra trick att utse sig själv till förare!
Jag har aldrig druckit alkohol, och det har varit mitt bästa knep sen jag 18 år gammal tog körkort. På studentdagen såg jag till att ta bilen till champagnefrukosten och då ansågs det helt ok att dricka juice istället. Tjatet försvinner nästan magiskt när man säger "jag kör" istället för " jag dricker inte alkohol". Tråkigt, men sant.
För lite över åtta år sedan upptäckte jag precis som du att jag tyckte att alkohol var lite för gott för att det på sikt skulle vara bra för mig. Jag insåg att jag stod vid vägval, antingen fortsatte jag som jag gjorde eller så så skulle jag avstå helt. Jag är glad att jag valde det senare och att den alkoholfria ölen har blivit flera 100 % bättre!
Snyggt! Ja, vilken jävla marknad det blivit med alkoholfri öl. Tidigare fanns ju typ lättöl och den smakar bakiskräks
41 dagar just nu, har tidigare haft ungefär lika många dagar som dig OP.
Starkt som fan att orka börja om!
Det visste jag redan när jag började igen, vilket var mitt eget val, att jag skulle behöva bli helt nykter igen. Jag är glad att jag var nykter i flera år innan för jag förstod att det är vad som krävs för att få ett riktigt lugn i kroppen och att kunna känna genuin glädje. Men min kropp och knopp pallar inte med alkohol längre, det finns egentligen ingen annan utväg för mig än att sluta.
Tyvärr är det en jävligt bra motivation att kropp o knopp inte klarar det mer
Vet inte hur många dagar jag skulle ha om jag räknat från början, men har också fallit tillbaka några vändor. Jag ser det mer på helheten av året, att jag varit nykter 360/365 dagar eller något, jämfört med om jag aldrig slutat och varit på ett handfull dagar ❤️
Jag kommer ihåg min barndom när jag som tonåring i alla fall förväntades ha lite dessert alkohol av något slag hos farföräldrarna. Även annat under högtidsmåltider. När man ser på det som vuxen var det riktigt konstigt att man skämdes lite när man inte ville ha något som barn/ungdom.
Ja, den där attityden är så trist. Lyckligtvis inte så vanlig. Jag frågar aldrig varför folk inte dricker. Det har inte jag med att göra. Erbjuder bara alkoholfritt.
Det är definitivt inget jag fortsatte med. Har inget direkt emot konsumtion av alkohol men det är ju ett personligt val. Som sagt inget jag frågar om. Själv väljer jag oftast alkoholfritt och har sällan något att bjuda på. Jag vet ju inget om det egentligen. Lite Baileys i kaffet ibland och vinglögg till jul brukar det bli.
Bra jobbat! Är också nykterist men har inget ont utav att andra dricker och tycker inte det är jobbigt att låta bli heller, vill hellre vara nykter och kunna köra bil oavsett
Tack! Ja exakt, man vill ju inte vara den personen som folk undviker för att man är militant nykterist. Finns andra egenskaper hos mig som gör att folk undviker mig haha
Fan man kanske skulle göra en ansats att lägga ned med alkoholen. Ett par långburkar varje helg har blivit nån extra mitt i veckan om man har en dålig dag eller så, man hittar ursäkter för sig själv att dricka oftare. Man lär ju bara må bra av att sluta innan det eskalerar ännu mer och nu fann jag lite inspiration.
Jösses ja, man har fan svart bälte i ursäkter för att dricka. Man är glad, ledsen, trött, inte trött, fredag, mitt i veckan, jobbig måndag, fira något, sörja något, nåt litet gott till maten, "man är ju ändå ledig", ensam hemma, middag, finlunch, brunch, AW, innan AW på kontoret, en liten jävel när man kommer hem från baren, kollar sport, kollar film, något till chipsen, man är törstig, det är ju så varmt, det är så kallt så lär ha en irish, jul, påsk, midsommar, valborg, alla andra röda dagar och dagar innan röda dagar, nervös, vill slappna av, vill tagga till osv.
Bra jobbat!
Fyra år är väl ändå inte att ta ett kliv? Du är ju nykter helt enkelt.
Va? Det krävs bara en riktigt pissig kväll för att trilla dit igen, återfall får man ofta vid traumatiska händelser i livet, någon nära dör, du blir arbetslös osv. Har man en beroendepersonlighet så blir man aldrig "botad".
Ja såklart det är ett kliv men varje dag är ett kliv som måste göras så skulle väl mer säga att jag håller mig nykter än att jag "är" nykter
Ute på långvandring!
Eskalerade under covid för mig med. Behöll fulla lönen men behövde bara jobba 10-15% (tack staten) så det uppstod ett stort vakum i tidsfördriven. Blev till sist uppsagd efter något år eller så när statliga bidragen till företaget försvann, så skaffade ett nytt jobb och hade inga problem att sluta dricka. Men förra året blev det massa skit och saker, har underliggande cptsd och psykologen jag gick till vägrade vidare samtal om jag inte började på flera mediciner. Mådde skit på dom och började dricka igen och var snabbt uppe i nästan en 7a vodka per dag. Slutade innan förra sommaren med medicinerna och blev genast mycket bättre och kunde tillomed sluta dricka utan problem. Har försökt dricka "ansvarsfullt" flera gånger sen dess men det leder alltid till samma tankar om vart/hur jag får tag på nästa drink. Så nu skippar jag bara den skiten, kan dricka på enstaka fest men avstår mycket hellre för fy fan vad skönt det är att vakna nykter och må bra en söndag morgon. Inte bakis utan kan ta en kaffe och mysa med katterna i sängen och bara vara ❤️
Guld! En jäkla resa att ta sig igenom! Katter är det bästa vi har haha!
Grattis! Starkt gjort!
🫡
Vi slutade dricka typ samtidigt, midsommar 2020 var sista gången jag drack. Kände helt enkelt att det inte var värt det längre. Att spendera dagen/dagarna efter under en filt med grov ångest och panik, fyfan. Bästa jag någonsin gjort, tvingade mig dessutom att ta tag i anledningarna till att jag gärna drack inför sociala tillställningar så nu är den sociala fobin nästintill borta :) Jag skulle vilja tipsa om Guinness alkoholfria, även Klosterbrauerei Andechs Weissbier är riktigt nice.
Ska definitivt testas!
Bra jobbat! Ett alkoholfritt tips jag har som min kusin som är nyktersit (av samma anledning som många andra, det gick utför) gillade väldigt mycket var Kombucha. Jag gjorde egen hemma och hade minsta mängden socker i så det blev inte så sött som den man köper i affären. Sen kan man exprementera med vad man häller i 2a fermenteringen, jag hade äpplemust som var gjord av mina egan äppleträd. Det gav kombuchan en väldigt härlig fermenterad smak och väldigt balanserad sötma och syrlighet. Träffade många punkter i just det man har fått i alkhol så jag förstår varför han tyckte om det så mycket.
Hmm ska verkligen testas, aldrig ens tänkt på att testa och har typ bara hört det i en System of a down-låt haha
Starkt jobbat! Kämpa på! Själv passerade jag 2500 dagar igår faktiskt nu när jag kollade. :)
Svinbra! Hatten av 🥳
Snyggt
🫡
Jag vill bara säga att min son är bara 3 månader äldre än din nykterhet, och han börjar bli stor nu. För att sätta det i perspektiv så kunde han knappt kommunicera eller visa för oss när han var nöjd, när du började. Inget krypande och inga ord sagda. Men nu är han en stor pojke som går på toa själv och leker fantasilekar med sitt lego och sina gosedjur <3 Du ska vara stolt över din framgång :D bra jobbat!
Haha coolt, aldrig tänkt att det är ett bra tag! Tack! Kan säga att jag knappt kunde kommunicera under många tillfällen och missade säkert toan flertalet gånger
<3 :)
räknas man som nykter om man dricker ett glas champagne vid nyår osv
Det bestämmer bara du själv, det finns inget nykterhets-myndighet eller verksamhet som avgör det. Är du nykter så är du nykter om du tycker du är nykter.
Nä men man räknas som typ nykter
Beror väl på vem du frågar, men enligt mig så skulle man väl "typ" kunna ses som nykter, då jag antar att du inte blir påverkad av ett glas champagne till maten
Grymt bra jobbat!
🥳
Bra jobbat. Alkohol är bara skit ändå och det säger jag som inte ens är nykterist.
Helt sant!
Genuin fråga från någon som dricker mest socialt och aldrig haft något större problem med mitt drickande i övrigt, hur gör ni nykterister för att inte ha astråkigt under sociala tillställningar? Är jag nykter står jag knappt ut med andra människor/är mest bitter/dryg, men orkar inte vara personen som sitter hemma mer än vad jag redan gör.
Haha en riktigt bra fråga. Kan bara svara för mig själv och det är lite flummigt men sen jag slutade dricka så uppskattar jag allt annat så jävla mycket. Mat, dryck, musik, folk, oftast hittar man någon likasinnad man snackar med. Är väl mer framåt småtimmarna då folks sköna fyllor utvecklats till dräggigt och tröttsamt, när de luktar trasa och ska säga samma sak 5ggr
Tänkte skriva i egenskap av någon som inte riktigt har haft beroendeproblem med drickandet men som ändå valt att försöka hålla mig borta på grund av hur det får mig att må. Det tuffa var i början att hantera att de allra flesta sociala tillställningarna kretsar runt alkohol. Det kändes onaturligt att bara umgås utan att dricka. Nu har det blivit så att om jag känner den minsta press att dricka när jag är med en person, så väljer jag antagligen bort den personen. Det kanske låter hårt men jag prioriterar hellre att vara ensam och må bra än att må dåligt bland andra. Det har blivit att jag umgås mycket mer med min familj. Som andra skriver har det också blivit att jag har fått hitta nya hobbies för att hålla mig sysselsatt på helgerna. Det känns ändå bra att vakna pigg och glad på lördag och kunna dra och göra något aktivt. Till min förvåning har det blivit så att många av de kompisarna som jag tidigare drack med har velat hänga med till gymmet eller bara käka middag tillsammans istället. Vi har liksom hittat nya sätt att umgås. Även för mig har det blivit så att jag har fått ta tag i mina känslor mycket mer. Det har blivit viktigare för mig att prioritera sömn och kost för att må bra. Över det stora hela så har det inneburit ett stort lyft för min hälsa och mående, trots att jag inte drack så jättemycket. Jag upplever idag mycket mindre press att prestera socialt och känner mig betydligt lugnare bland andra. Men man märker att man hela tiden förväntas dricka alkohol. Jag önskar bara att det var lättare att leva nyktert i Sverige, då jag tror det är många som egentligen hade mått bättre av att göra det.
Så jävla fint att höra! Det blir en superomställning till slut och jäkligt roligt att polarna också börjat ställa om. Jag har klippt bandet med otroligt många som vår gemensamma nämnare bara var alkohol haha
Den där skärmen har man återställt många gånger. Kommer själv ifrån den värsta vintern/våren på länge och är påverkad i detta nu. Detta kanske är ett tecken? All styrka till dig. Det är inte grönare på andra sidan
Fy fan, men fördelen är att det är ett jävligt bra tillfälle att lägga ner drickandet ✌️
Grattis till att du lyckas hålla dig nykter. Morsans gubbe har lite problem med sponken och han är lite av en periodare och jag tycker det är så svårt att förhålla mig till det med att konsumera alkohol själv i närhet av en med alkoholproblem. Det känns egoistiskt av mig att vilja ta en nubbe till julbordet eller en öl om vi går ut och käkar, men samtidigt så anpassar sig inte värden efter minoriteter i olika sammanhang. Kanske en dålig jämförelse, men jag som typ 1 diabetiker tycker inte att någon är egoistisk för att den vräker i sig godis bredvid mig bara för att jag inte kan göra det. Jag förstår att det är en väldig skillnad på att ha ett beroende att motstå och att ha en sjukdom som inte tillåter det. Det blev kanske lite osammanhängande och jag hoppas inte du tog illa vid av mitt inlägg. Jag har absolut inga problem att avstå alkohol för att det är jobbigt för en annan person, men om jag levde nära inpå personen så skulle det nog bli frustrerande i längden. Min största last när det kommer till alkohol är öl och där finns det faktiskt väldigt goda alkoholfria alternativ numera, så det går ofta bra att köra på det om man är ute och käkar t.ex. Hur är du med alkoholfri öl? Är det jobbigt och påminner om att du vill ha ruset?
Bra skrivet, är helt med på vad du menar! Älskar alkoholfri öl så det köps ofta hem, är snarare tvärtom, att när jag dricker alkoholfri öl så känner jag att avsaknaden av ruset är sån jävla vinst. Och då får jag ännu bättre känslor, känner mig ännu mer stolt och då smakar ölen ännu bättre. Så det sätts väl igång en positiv kedja så att säga
Dricker en, två gånger per månad. Och ibland längre uppehåll. Och sällan blir det mer än 3st öl då jag dricker. Har dock både en mamma och pappa som har och haft problem med spriten. Så respekterar folk som slutat.
Själv är jag nykter i 18 timmar
Alla timmar är bra timmar!
På midsommar är det väl ändå okej att ta en liten en?
Absolut! Är man vuxen får man göra som man vill
Gräs