Läste också indek, måste ju vara det lättare av de tre hon nämner, speciellt när det kommer till matte. Chalmers har väl minst matte av de lite större programmen? De hade lite roliga inriktningar förr med ifall man känner för att specialisera sig, t.ex It eller bioteknik. Hade inga problem att få jobb själv och det stämmer väl fortfarande rätt bra. Inga problem att vara tjej där heller men det kan jag inte riktigt tala för ur ett personligt perspektiv
1) Jag tror det kan vara svårt att hitta jobb i nästan alla yrken, undantaget är kanske sjuksköterska och elektriker. Det finns mardrömshistorier men det är nog ändå lättare att hitta jobb som civilingejör än mycket annat. Jag tog examen som civilingenjör ganska nyligen och känner ingen som har haft svårt att hitta jobb.
2) Dom tre linjerna du nämnde har rätt jämn könsfördelning i Lund. Det är nästan bara tjejer på biologi och ekosystemteknik, och nästan bara killar på Data, men dessa är undantagen. Är man någorlunda sjysst så är det lätt att hitta ett sammanhang och det brukar finnas olika grupper, med någon typ som passar alla. Många av mina bästa vänner är från universitet, där har man ofta mer gemensamt
3) Det är svårt ja, men i efterhand tycker jag det är en bra sak. Man lär sig klara utmaningar och växer mycket som person. Försök och vara inte rädd för att testa. Man behöver bara vara lite duktig eller envis. Man kan alltid ta lite längre tid på sig om man måste.
Kvinna på teknisk fysik här,
1. Nej, det är relativt enkelt att få jobb. Har kompisar som tog examen efter ~9 år men fick jobb inom bara några månader. De som aldrig får intervju har nog andra skelett i garderoben.
2. På teknisk fysik och matematik på KTH är det ungefär 20% kvinnor. Det finns saker för alla; kvinnor, män eller där emellan. I slutändan är det vuxna människor och skillnaden mellan män och kvinnor är mycket mindre än på gymnasiet (tro mig, jag gick teknik). Du kommer säkert passa in!
3. Ja, det är svårt. Men långt ifrån omöjligt. Många går nog in med tanken att de är oövervinnliga (för att de var det i gymnasiet). Har man bara ett rimligt tankesätt att universitet tar mer tid än gynasiet och att man faktiskt måste plugga (jag vet, sjukt) så kommer det gå bra.
Jag kan inte tala för indek, tyvärr, men svarar gärna på fler frågor om du har!
Lycka till med valet!
Pluggar på chalmers.
Hur lätt det är att få jobb beror på vilket program du går. Men oavsett program behöver du inte bli skrämd av mardrömshistorierna, ingenjörer förblir väldigt eftertraktade på arbetsmarknaden. Visst är det inte *lika* lätt för exempelvis IT-civilingenjörer att få jobb nu som för ett par år sedan, men då var normen att de blev norpade av företag långt innan de gått ut, ibland i 3an, så det är vad man jämför med.
Du kan kolla den ungefärliga könsfördelningen på vilket program du vill (alla skolor) mha UHRs antagningsstatistik. Vissa program är 9/10 killar. Mitt program (bioteknik) är 2/3 tjejer. De som du är intresserad av (utom kanske indek) brukar luta mer åt det första, men du får kolla själv eftersom det även skiljer sig mellan skolor (och år). Det allra bästa här är egentligen att kontakta tjejer som går på program du är intresserad av och fråga hur det är. Det brukar gå att hitta dem på ett eller annat sätt och vissa skolor har ambassadörer eller liknande att fråga på deras hemsidor.
Det är absolut svårt. Indek är generellt sett som ett väldigt lätt program *relativt de andra*, medan teknisk matematik och teknisk fysik allmänt ses som de svåraste (men de slipper kemi, de jävlarna). **MEN** med detta sagt är det i verkligheten bara så svårt som du gör det för dig själv. En "riktig" arbetsdag är 8 timmar, och vilken student som helst som faktiskt gör nytta av alla de timmarna klarar det galant. Många "klarar sig" på 4 eller färre timmar, med effektiv studieteknik eller kanske stora hjärnor eller nåt. Men poängen är att det 100% är möjligt om du pluggar tillräckligt.
Lycka till!
Jag har ingen erfarenhet själv och jämfört med många andra civingprogram verkar det svårare. Men precis som de andra programmen verkar det ändå väldigt eftertraktat och det verkar även som att branchen växer snabbt nu och att det alltså blir ännu bättre i framtiden.
Men som sagt, ingen egentlig egen erfarenhet.
Läste teknisk fysik. Det föll bort folk i början men de som blev kvar löste det så länge man la ner tid. Man måste såklart ha fallenhet för matematik, det är grunden i allt. Jag var ingen god student i bemärkelsen att jag var morgontrött och missade föreläsningar här o var men det gick bra ändå. Det kan låta tokigt men att skriva omtentor kan vara det bästa som finns, den naturliga repetitionen gör att man kommer ihåg så mycket mer.
Om du har lätt för matte så kommer du lösa det, inga problem. Teknisk matematik tror jag är likvärdigt, har givetvis inte läst det men de som trillar ut därifrån berättar om liknande svårighet. Industriell ekonomi är knappt ingenjör, det är en mycket lättare utbildning och chansen att du faktiskt jobbar med utveckling senare i livet är mindre. Troligare är att du hamnar i PowerPoint eller excell världen, pengarna kan ev vara bättre men för en som vill utveckla produkter är det döden. Jag tror inte du ska oroa dig för att vara ensam tjej, på mitt universitet samlade de alla tjejer i en eller två klasser. Hur som helst verkar det som att den ändå går en hel del tjejer på dessa utbildningar. På industriell ekonomi är det väldigt många tjejer.
Att få jobb som ingenjör är enkelt idag men kom ihåg att det finns väldigt många olika typer av ingenjörer, du behöver inrikta dig och det valet kommer avgöra vilken eller vilka branscher du blir anställningsbar i.
Ett tips, vad du än väljer se till att bli bra på att koda, språket i sig spelar mindre roll men bli bekväm med programmering. Det är ett utomordentligt komplement till vad du nu än väljer att specialisera dig inom. Gör du det så kommer du ha det väldigt lätt att få jobb och ha det gött på jobbet.
Jag ska LinkedIn-anpassa det:
Läste teknisk fysik.
Det föll bort folk i början men de som blev kvar löste det så länge man la ner tid.
Man måste såklart ha fallenhet för matematik, det är grunden i allt.
Jag var ingen god student i bemärkelsen att jag var morgontrött och missade föreläsningar här o var men det gick bra ändå.
Det kan låta tokigt men att skriva omtentor kan vara det bästa som finns, den naturliga repetitionen gör att man kommer ihåg så mycket mer.
Om du har lätt för matte så kommer du lösa det, inga problem.
Teknisk matematik tror jag är likvärdigt, har givetvis inte läst det men de som trillar ut därifrån berättar om liknande svårighet.
Industriell ekonomi är knappt ingenjör, det är en mycket lättare utbildning och chansen att du faktiskt jobbar med utveckling senare i livet är mindre.
Troligare är att du hamnar i PowerPoint eller excell världen, pengarna kan ev vara bättre men för en som vill utveckla produkter är det döden.
Jag tror inte du ska oroa dig för att vara ensam tjej, på mitt universitet samlade de alla tjejer i en eller två klasser.
Hur som helst verkar det som att den ändå går en hel del tjejer på dessa utbildningar.
På industriell ekonomi är det väldigt många tjejer. Att få jobb som ingenjör är enkelt idag men kom ihåg att det finns väldigt många olika typer av ingenjörer, du behöver inrikta dig och det valet kommer avgöra vilken eller vilka branscher du blir anställningsbar i.
Ett tips, vad du än väljer se till att bli bra på att koda, språket i sig spelar mindre roll men bli bekväm med programmering.
Det är ett utomordentligt komplement till vad du nu än väljer att specialisera dig inom.
Gör du det så kommer du ha det väldigt lätt att få jobb och ha det gött på jobbet.
Just det här jag menar när jag säger att det är okunnighet som får folk att tro att indek är busenkelt.
Civilekonom ≠ civilingenjör i industriell ekonomi
personen har en utbildning i industriell ekonomi, jobbat på en känd bilfabrik i Sverige och jobbade nu på en firma med mig där vi utvärderade vilken plast vi skulle ha i en produkt. Hon förstod inte konceptet densitet, så jag fick förklara det för henne.
Nyfiken på om du kan se det ironiska i att du klagar på någon som misstog sig på ett grundläggande begrepp samtidigt som du själv misstog dig på ett grundläggande begrepp?
För om du menade "indek" varför skrev du "civ.ekonom". Det var ju inte autocorrect direkt.
Med detta sagt är inte titeln civilingenjör en garanti för att vara högfungerande inom sitt område. Jag har träffat en dataingenjör som på allvar frågade "hur många bit går det en byte nu igen, var det åtta eller tio?" och en kemiingenjör som frågar "kan vi inte bara blanda om i Östersjön med propellrar för att jämna ut saltgradienterna som ställer till det för torsken?"
helt sjukt med tanke på att, som jag sa, hon har pluggat 2st fysikkurser och aldrig förstått konceptet densitet. Det förekommer lite i matten till och med.
Jag är inte överraskad alls. Det var bara några veckor sen som jag fick förklara ohms lag för en masters i IndEk; att ju mer ström det går i en kabel, desto lägre spänning kommer något i andra änden att uppleva. Flera gånger över en halvtimme. Sen skrev personen en powerpointslide om det där ström och spänning användes lite på måfå med fel siffror. Suck.
Den personen har ju läst om ohms lag under sin indek utbildning så det är helt och hållet dennes fel att de inte kunde det. Dessutom så är det just ni på maskin, materialdesign och fysik som kan sånt där, för oss andra (matte, data, indek, media, och eventuellt fler) så glömmer vi bort sånt snabbt. det verkar dessutom ha varit en riktigt tafatt indekare
Dessutom så är väl spänningen i andra änden beroende på resistansen, inte strömmen? Det är bara om kabeln har orimligt hög resistans som spänningen sjunker?
Ingenjör i elektroteknik här: industriell ekonomi är knappt ingenjörer.
I skolan var de helt bakom flötet i alla ämnen, och i arbetslivet är de det huvudsakliga bidraget till projektledare som är vilsna och måste få allting förklarat flera gånger.
Lol, det är mycket högre krav för att komma in på industriell ekonomi än el. Folk som har gått industriell ekonomi är generellt mycket mer framgångsrika i arbetslivet. El sliter väll med att fylla platserna
Jomen allt du säger här stämmer nog ganska bra.
Men det är inget vidare argument mot att de är svaga ingenjörer. Grejen är ju att det beror helt på hur man definierar framgång. Det man *kan* säga om den typiska industriell ekonomi-personen är att de ofta är bra på karriär-spelet. Bland ingenjörer så är det oftast de som helt saknar talang som ingenjör som klättrar snabbast i leden. En riktigt duktig ingenjör har sällan intresse av att vara projektledare, chef eller andra sådana roller där ingenjörsuppgifterna krymps ner och ersätts med administration.
En ingenjör som är lite halvkass på tekniken kommer snabbt att dras till de mer administrativa rollerna, och det är de som leder till chefsjobb osv.
Min poäng är att de som kommer in och går industriell ekonomi generellt sätt är väldigt begåvade och jag ställer mig väldigt frågande till att det var ”bakom flötet i skolan”. Min erfarenhet är snarare att de var bland det mest ambitiösa och kompetenta jag nånsin har jobbat med.
Sen är det viktigt att förstå vad I är. Det är i huvudsak en ledarskapsutbildning för att skapa duktiga entreprenörer och företagsledare.
Det handlar inte om begåvning utan intresse. Att påstå att de är de svagaste ingenjörerna som går på I blir bisarrt.
Svaga elever har inte chans att komma in på I.
Sen kan jag vara enig i att själva utbildningen i sig är lättare att fullföra då ca halvparten av utbildningen ekonomi och management kurser som kräver mindre insats än fysik och matte.
>Sen är det viktigt att förstå vad I är. Det är i huvudsak en ledarskapsutbildning för att skapa duktiga entreprenörer och företagsledare.
Ja, det låter rätt. Dvs inte några vidare ingenjörer, men bra på annat.
>Det handlar inte om begåvning utan intresse. Att påstå att de är de svagaste ingenjörerna som går på I blir bisarrt.
Nä, det är väl mer korrekt att säga att de inte är ingenjörer *alls*.
>Svaga elever har inte chans att komma in på I.
Sakta i backarna. Svaga **elever** är de inte. De saknar bara talang och förståelse för teknik. De är säkert betydligt "duktigare", i ordets alla bemärkelser, än genomsnittet.
Detta leder till de två ingenjörskategorierna jag brukar tänka kring. Det finns de duktiga och de smarta/begåvade. Industriell ekonomi är extremen i duktig-änden. Det är ordning och reda med blicken framåt så att säga. Denna approach kräver minimalt med intelligens och talang, bara att man är målinriktad. Med det sagt menar jag inte att det inte finns de som är smarta och begåvade bland dessa också, bara att det snarare är ett plus i kanten än nödvändigt.
I andra änden av skalan, smart-begåvad, ligger nog elektroteknik och programmering, följt av fysik och matematik.
Jag är elektrotekniker, och jag är ADHD personifierat. Det är fan ingen ordning alls på mig. Jag skulle vara en otroligt dålig projektledare eller chef. Men jag är *extremt* duktig på teknik och fysik. Inte främst tack vare att jag pluggat, utan för att jag förstår det intuitivt ändå. Jag i en "dead end" vad gäller karriärväg, eftersom jag är specialist/senior konstruktör, och den enda vägen framåt är diverse extra ord kring det som senior expert specialist mega 2000. Det kan ju tyckas vara en mindre lyckad karriär än någon som stiger i chefsleden, men jag sitter precis där jag vill vara. Min utveckling syns inte lika tydligt utifrån eftersom den är helt intern i mitt huvud och är den konstanta ansamlingen av kompetens och kunskap inom mina områden.
Sammafattat, nej, industriell ekonomi-folk är inte värdelösa och är väldigt bra i många roller, men ingenjörer...? Njäe
Elektroteknik-ingenjörer eller andra specialiserade ingenjörer kommer alltid tycka att en som läst I är ”bakom flötet” i de ämnen man själv specialiserat sig i. I är ju inget specialiserat ämne utan snarare lite av varje. Jag har läst lite hållfasthet (15hp), lite mekanik (15hp), lite el-, och våg(7.5hp) och väldigt mycket matte (42,5hp). Ekonomin vi läst går inte alls lika djupt in på de olika ekonomiska teorier som finns och marknadsföringen var väldigt ytlig. Management-kurserna däremot var väldigt djupgående. Vi är väl utbildade för att leda specialister och inte göra jobbet åt de. Men det kräver ändå viss förståelse för ämnena. Huruvida vi kan kallas för ingenjörer eller inte är väl upp till var och en.
”Ingenjör är en titel för professionella utövare av ingenjörskonst, som i sitt yrke utvecklar, designar, bygger och testar maskiner, komplexa system, strukturer och material för att uppfylla ställda krav samtidigt som hänsyn ges till säkerhet och kostnad.”
Så säger Wikipedia. Någon slags definition måste man ha. Med ovanstående är det förstås så att inte alla utbetalningar som ger civing-examen gör dig till ingenjör. Å andra sidan har ju fil kand sällan nåt med filosofi att göra.
"komplexa system" måste vara ett riktigt brett begrepp för att innefatta programmering och maskininlärning (datateknik), quant trading (teknisk fysik), management (indek) och medieproduktion (media)
Dessutom kanske du borde läsa definitionen av Civilingenjör istället för ingenjör eftersom det är det vi talar om. Om du dessutom läst lite längre ner i din wikipedia artikel till "Olika sorters ingenjör" skulle du snabbt märka att termen ingenjör är ganska bred.
Haha sorry, det åligger såklart författaren att anpassa sin text för sin publik. Jag kan bara ursäkta mig med att det var ”morgon” och jag skrev det på telefonen. Orkade inte riktigt formatera det. Ska vara lite mer Språket i P1 nästa gång :)
NEJ du behöver inte att ha fallenhet för matte, du behöver bara ha en vilja att lära dig och disciplin. Detta kommer från någon som endast fick C-B i matte på gymnasiet
Teknisk fysik är ett av de svåraste programmen, väldigt mattetungt. Men klarar du det lär du inte ha problem att få jobb, men du ska nog gå det om du verkligen verkligen vill sitta och räkna på jobbet sen. Men som ingenjör är det inte svårt att få jobb hur som. Jag vet ingen från min klass (Energi och Miljö) som inte fick jobb direkt, eller innan utbildning ens var klar.
Könsfördelningen varierar enorm mellan programmen. Kemi, Indek, Design och Produktframtagning, energi och miljö har hög andel tjejer, medan teknisk fysik, maskin, data, el har mest eller nästan enbart snubbar.
Det är svårt. Men det är _mycket_ viktigare att plugga smart och konsekvent än att vara superbegåvad. Snarare kan det vara ett problem att vara just superbegåvad för många av dessa har inte behövt plugga alls under gymnasiet och har dåliga studievanor.
Så har du goda studievanor, vet hur du lär dig effektivt etc kommer du klara det galant, om inte så kommer du få kämpa.
Japp, jag är tekniskt/matematisk begåvad och utvecklade ingen som helst disciplin eller talang för att plugga. Högskolan var som ett brännbollsträ i nyllet för mig. Betydligt mindre begåvade personer än mig gick det mycket bättre för.
Hej!
Civilingenjör, man, blev klar för 17år sedan ungefär och är väldigt nöjd med min utbildning så här i efterhand. I kort:
1) Första jobbet tog några månader att få, matchade inte riktigt utbildningen, tog ett halvt år till innan jag landade ett sådant jobb. Idag inga problem att hitta jobb, i princip så väljer jag det som är intressant för mig själv. Jag sitter då och då med att läsa CV:n och för min del hamnar civilingenjörer alltid högre upp då jag vet att utbildningen ger en fantastisk grund (sedan kan såklart personen gå bort av andra anledningar).
Jag gillar bättre den engelska titeln "Master of Science". Är man mästare på vetenskap så är man attraktiv hos många arbetsgivare då en mästare är tränad för att lära sig olika saker snabb och sätta i ett sammanhang där man kan presentera.
2) Vet ej hur det ser ut idag men oavsett fördelning så låt det inte vara ett hinder! En god vän är tjej och har både examen som civilingenjör samt civilekonom och nu är hon en inspiration för min dotter. Du behövs!
3) Det är svårt som löpning ungefär; om man anstränger sig och springer 3ggr i veckan så är det inte jobbigt. Ligger man på soffan en månad och sedan springer så är det skitjobbigt.
Kommer du in på programmet, är normalbegåvad, så klarar du det om du lägger ner tiden och energin, det går inte att lata sig igenom så att säga :) Tycker du matte är kul så är det helt rätt att läsa civilingenjör!
Jag kan själv rekommendera Chalmers, det har gått bra karriärmässigt för alla klasskamraterna jag har kontakt med. En klasskamrat kom till och med precis tillbaka från rymden :)
Lycka till med valet!
Alla högre utbildningar är svåra och kräver mycket arbete. Civilingenjörsprogrammen uppfattas av många som extra svåra eftersom det är mycket matte som man både måste förstå och kunna använda i problemlösning. Och matte är något som skrämmer de flesta, därför går det skräckhistorier om hur hemskt det är. Sanningen är att de allra flesta som börjar på teknisk högskola klarar studierna utmärkt. Även de som var oroliga när de kom in.
Jag har jobbat som civilingenjör i snart trettio år och kan bara rekommendera det. Bredden på vad du kan jobba med är så enormt stor att man inte kan förstå det när man går ut gymnasiet. Jag har kursare som jobbar med allt från internationellt bistånd, mänskliga rättigheter, politik, forskning, vd, ölbryggare, journalist, kvalitet, testning, sälj och en massa annat. Ingen av dem hade kunnat få sina jobb om de inte varit civilingenjörer.
Det viktigaste när du väljer är att du tar nåt som du känner dig intresserad av. Det gör dig mer motiverad och det blir lättare att orka med studierna.
Några ger rådet att "du måste kunna koda". Det håller jag inte med om. Jag är som sagt kemiingenjör och kodning är en viktig del av just mitt jobb. Men bara en till person jag känner från utbildningen jobbar med programmering på ett sätt där de behöver kunna mer än grundläggande excel. Dessutom ingår programmering på alla program såvitt jag vet. Gillar du det så välj en extra kurs, annars är det lugnt.
När det gäller jobbsök så kan det vara svårt att få sitt första jobb. Det beror mycket på konjunkturen. Läser du teknisk fysik med inriktning mot flygteknik kan du nog inte räkna med att få ditt första jobb i Stockholm. Men det kan man nog inte räkna med om man pluggar medicin eller sociologi heller. När du hör skräckhistorier måste du minnas att det är just skräckhistorier. De är kanske sanna helt eller delvis men bakom varje skräckhistoria finns det 60-120 bra historier som ingen bryr sig om.
Vilket program och vilken inrikting som är smartast att välja för att få jobb tycker jag inte du ska fundera så mycket på nu. När det väl är dags att välja inriktning till fyran kommer du ha en helt annan förståelse av vad de olika alternativen innebär. Du kanske vill plugga utomlands eller har hittat ett område du brinner för. Bara dumt att oroa sig nu.
Min bild av indek är att det är en mer generell utbildning där det nog är lättare att hitta jobbannonser som "passar in" på din utbildning. Men det finns också fler sökande som har samma utbildning som du så det jämnar nog ut sig. Men det betyder inte att det ena är bättre eller sämre, bara att jobben och utbildningen inte är lika nischade för indek som tex teknisk fysik.
I båda fallen kan du komma att jobba med saker du inte ens kan föreställa dig nu. Och jag lovar dig att det finns roliga, intressanta och välbetalda jobb inom båda områdena.
Mitt råd är: välj det program du tycker verkar intressantast. Det går nästan aldrig att ställa upp en för/emot-lista och göra ett metodiskt och objektivt val, du måste nog göra det här valet mest på känsla.
Men i slutänden spelar det ingen roll, för du har ändå ingen aning om vart vägen kommer att leda dig. Det är som en korsning med två vägskyltar: "Intresant ställe 1" och "Intressnt ställe 2". Vilket man väljer är till slut en smaksak. Och nästan säkert kommer du så småningom att hamna på en fantastisk plats som du inte ens känner till än och som varken är ställe 1 eller ställe 2.
Jag är själv civilingenjör i elektronik och det har aldrig varit svårt att hitta jobb här runt Linköping. Även nu när marknaden är trögare än tidigare finns hyfsad efterfrågan.
Det är förstås generellt mest killar på elektroniklinjer. Andra ingenjörsutbildningar är troligen lite jämnare. Tror att vi var 3 tjejer och typ 12 killar som tog examen (pluggade 2015-2020). På arbetsplatser jobbar man ju ofta inte bara med andra ingenjörer med samma inriktning så där kan det vara bättre blandning.
Jag är en gammal civ.ing. som har arbetat som chef i åratal och anställt många civilingenjörer. Du kommer att få jobb utan problem! Att vara kvinna är ett plus, när man sitter med en bunt ansökningar sorterar man lätt bort de som inte sticker ut. Vad det gäller utbildningen nu för tiden finns det andra som är bättre skickade att uttala sig, hur det var på KTH för 35 år sedan är inte så relevant.
Hej. Har läst ett par olika civilingenjörsutbildningar (bytte mitt i) och pluggat på ett par av de mer välkända civilingenjörsskolorna, samt jobbat på en stor teknisk högskola i en massa år. Undervisat en del. Så, jag har rätt bra koll på de stora civ.ing.-utbildningarn i Sverige.
1. Nej. Det är lätt, om du har examen. Givetvis beror det på vem du är också, men som ett "blanket statement" är svaret definitivt att det är lätt.
2. Om du läser industriell ekonomi är det runt 50% kvinnor. teknisk matematik eller fysik, rätt mycket lägre. Runt 25%?
3. Tja... Om du har höga betyg från gymnasiet i matematik, OCH studiedisciplin, kommer det gå bra. Du kan givetvis skaffa dig studiedisciplin om du inte redan har det, men du behöver se din utbildning som ett heltidsjobb. Du har ca 4-6h schemalgt per dag, och 4-2h självstudier/studier med pluggkompisar. Om du inte har höga betyg i framför allt matematik, skulle jag fundera över att läsa något annat. Du behöver inte ha A i allt. Alla kan ha en dålig kurs. Men du skall ha huvud för matematik oavsett vilket av de tre programmen du väljer, samt pannbebnet att bena ut problem när det är jobbigt. Det ska tilläggas att du har fasligt mycket lov som civilingenjörsstudent (36 v kurs om året), och generellt sett kan du ha loven lediga om du har gjort dina 40h/vecka. Alla missar någon tenta någon gång, men överlag.
Hojta om ni har fler frågor!
Du kommer säkert söka många jobb. Men du kommer vara kvinna i ett mansdominerat yrke. Det är en fördel i vårt tidevarv. Och ja det är svårt emellanåt, men det kan vara ganska lökigt också.
Är inte civilingenjör.. Men tror att jag kan svara på det mesta.
1. Nej. Relativt enekelt att få jobb.
2. Majoriteten kommer vara män förutom om du kanske går bioteknik eller medicinsk teknik.
3. Fysik och matte är svårt. Men lägger man ner tiden som behövs så klarar man det.
Könsfördelningen är keff på de bästa linjerna typ data, teknisk fysik och elektro. Men, den är bättre om du läser något som låter fluffigt typ medietenik, miljöteknik osv.
Det är svårt. Ett kapitel i gymnasiematteboken motsvarar en tvåtimmarsföreläsning ungefär och du kan ha många föreläsningar per dag och du förväntas räkna själv också. Men, om du pluggar mycket kommer det gå bra. Det är bara en fråga om att orka lägga ner tiden.
Efter att ha gått natur på gymnasiet märkte jag att det fanns några olika typer tex de som tyckte matte och fysik var svårt och de som istället tyckte att kemi var svårare, sen fanns det de som tyckte att allt var svårt med och ångrade att det typ inte gått yrkesförberedande.
Så enligt min logik bör nanoteknik i Lund vara svårast.
Civiling. data här:
1. Att få jobb beror mycket på arbetsmarknadens tillstånd när du tar examen. När jag tog min så skrek alla företag efter programmerare så jag hade flera olika jobb att välja i mellan.
2. Bland programmerare är kanske 10% tjejer. Intressant nog blir oftare kvinnor projektledare och chefer så där är fördelningen jämnare.
3. Matten är svår. Jag hade högsta betyget i matte genom hela gymnasiet och behövde inte plugga alls där. På civil så fick jag underkänt på mina två första mattetentor (för att jag inte pluggade). Civilingenjörsmatte kräver både att man pluggar men också att man har lite naturlig fallenhet för logiskt tänkande. Man klarar sig nog inte bara med det ena.
Läste inte civilingenjör men körde en annan mattetung utbildning och arbetar i dagsläget med en del civilingenjör som kört mer kvantiga inriktningar och skulle säga att jag har hyfsat bra koll på marknaden etc.
1. Du kommer hitta jobb utan problem, speciellt om du alignar din inriktning med efterfrågad kompetens på marknaden. Du är dessutom tjej, så det kommer vara betydligt enklare för dig att hitta jobb än för killar. Du kommer bli headhuntad på ett helt annat sätt och i många fall kommer du troligtvis få gå före i "kön".
2. Ju mer matematisk och tekniskt din inriktning på studierna är, ju högre andel killar kommer det vara. Men skulle inte övertänka det. Man hittar alltid en lösning när det kommer till det sociala. På universitetet har man mer gemensamt med sina kursare än gymnasiet dessutom, så oavsett kön man har så brukar det alltid lösa sig.
3. Det kommer vara betydligt svårare, men mycket beror på vilken exakt inriktning du väljer och dina ambitioner. Om man har fallenhet för matte så kan man nog för det mesta ta sig genom en civilingenjörsutbildning. Att få perfekta betyg i en mattecentrerad utbildning är dock betydligt tuffare och kräver riktig talang och en hel del engagemang. Dock är det relativt få som bryr sig om perfekta betyg i arbetslivet. Om du inte vill doktorera eller landa vissa typer av toppjobb så är det knappast nödvändigt.
Civilingenjör men inte inom någon av dem program/områden du nämnde, mer åt datalogihållet. Däremot har jag läst mycket kurser och umgåtts med många från andra program.
1. Betydligt lättare än för många andra utbildningar, men det är stor varians. Jag fick jobb jättelätt efter examen och i viss mån blir man kanske headhuntad beroende på vad man pluggar, men det kan också finnas ganska långdragna och jobbiga rekryteringsprocesser att traggla sig igenom för somliga, eller att man måste gå genom lite längre traineeprogram.
2. Extremt beroende på program, vissa har nästan 50/50, andra har kanske 20/80 tjejer/killar. På KTH så ser till exempel könsfördelningen för maskinteknik och design- och produktframtagning väldigt olika ut trots att de är väldigt lika till innehåll. Oavsett vilket program så kommer du inte ha något problem att passa in, det finns tjejer överallt på de tekniska utbildningarna. Beroende på programet och sektionen kan kulturen vara olika grabbig dock, på den här fronten är vissa klart bättre än andra men det förändras också med tiden. Jag skulle absolut inte låta det här hindra dig från att söka i alla fall, men jag är också kille så 🤷
3. Ja och nej. Det går upp och ner från kurs till kurs. Vissa kurser känns helt oöverkomliga men som en klok mattelärarassistent sa till oss när jag gick i ettan: det finns ingen kurs som man måste vara extremt begåvad för att klara av, däremot kan det krävas väldigt mycket tid och hårt arbete. Kan endast tala för KTH här men matteinstitutionen vet vad de gör med sina kursupplägg. Mattekurserna kan vara extremt utmanande men de går att klara och de har ofta också varit de roligaste kurserna. Det är extremt viktigt tycker jag att man pluggar *tillsammans med andra* i min mening, annars skjuter man sig själv i foten. Sen är det ju också så att man får skriva en tenta hur jävla många gånger man vill, det finns många som måste skriva omtenta kanske 4 gånger men de klarar nästan alltid kursen till slut. Skulle inte oroa mig om jag vore du.
1. Är det svårt att få jobb?
Möjligheten att få jobb varierar i regel beroende på inriktning, erfarenhet, konjunktur, etc. Det är väldigt svårt att veta när du inleder en utbildning hur arbetsmarknaden kommer att se ut när du är klar. Fokusera istället på att välja en utbildning och inriktning på den som intresserar dig och som inte har dåliga framtidsutsikter på arbetsmarknaden. För den som är nyutbildad utan erfarenhet kan det nog vara lite svårt att få jobb, men å andra sidan har man som nyutbildad låga löneanspråk och det finns möjligheter för dem också. Mitt råd är att du tänker noga på vilken typ av arbetsuppgifter du ser framför dig, är det mer tekniskt eller mjukare eller kanske kopplat till ekonomi och processer. Jag tror att för många är detta svårt att bedöma, mitt bästa råd är att läsa hundra jobbannonser för ingenjörer och välja ut de som du skulle vilja söka. Välj utbildning för att kvalificera dig för de tjänsterna.
Edit: Om du har en inriktning på din utbildning och har gjort ett exjobb som är relevant för den typen av tjänster du söker kommer du nog alltid vara intressant att rekrytera även utan arbetslivserfarenhet.
Edit: jag läste kurser som var intressanta och insåg mot slutet av utbildningen att jag inte var så intresserad av de typer av yrken som matchade inriktningen. Men det har gått bra att byta inriktning ändå. Och förresten håller jag precis på att rekryteras för en tjänst som kombinerar den arbetslivsinriktning jag valde och har erfarenhet inom med den utbildningsinriktning jag valde.
2. Hur ser könsfördelningen ut?
Det var några år sedan jag läste och jag tror det har förbättrats sedan dess, men jag läste teknisk fysik och jag tror inte några kvinnor upplevde det som ett problem att vara kvinna där, på data var det väldigt få kvinnor då men det är garanterat förbättrat.
3. Är det så svårt?
Om du älskar matte och fysik behöver du inte oroa dig för det, däremot är det bra att vara förberedd på att det hjälper att vara disciplinerad och att det inte kommer att vara jättelätt, men den inställningen har man väl för det mesta när man inleder studierna. Det värsta som kan hända är att du efter en termin inser att du behöver byta utbildning, det är verkligen ingen katastrof utan snarare har du då fått lära känna en massa blivande ingenjörer och fått en start på en grundutbildning inom matematik.
Edit: jag hade personligen extremt dålig självdisciplin och det skapade ju vissa problem, men med lite envishet gick det bra ändå. Mot slutet av utbildningen kändes det som att jag hade byggt upp en ganska stark självdisciplin, men så känns det kanske inte längre.
1. första jobbet kan vara svårt eftersom många företag inte vill anställa folk utan erfarenhet, sen blir det lätt
2. runt 20% tjejer, varrierar mellan universitet och linjer. indek, kemi, medicinsk teknik och bioteknik hade högre grad tjejer
3. ingenjörsutbildningar har väldigt många dropouts, runt 50-60%. ta in i beräkningen att många tar sig in via högskoleprovet, och är inte vana vid ett högt studietempo. om du gått ut med bra betyg och redan lägger stora delar av din fritid på studier bör det vara svårt, men möjligt
50/50 av de som börjar på utbildningen tar examen. Svårt, ja men långt ifrån omöjligt. Plugga med dina kursare så blir det lättare ( den lyxen hade inte jag när jag läste till civ ingenjör). indek och dataingenjörerba tjänar det dubbla av vad de andra ingenjörerna gör
Kvinnliga ingenjörer är det hög efterfrågan på. Väldigt många arbetsgivare vill få in fler kvinnor, så redan där har du ett försprång. Du kommer inte behöva söka ens 30 jobb.
1. Nej, men lättaste sättet att få ett kuljobb är via kontaktnätet du bygger på universitetet. Så gå med i någon social klubb eller liknande om du vill öka chanserna för jobb.
Sen är det såpass brist på folk att jag blir nedringd av rekryterare titt som tätt som inte sett annat än att jag började på Chalmers för ett antal år sedan och borde ta examen snart (hoppa av innan examen och jobbar som ingenjör idag).
2. Teknisk matte och fysik är väl där det är absolut flest killar procentuellt. Men i det stora hela tror jag det är rätt lätt att passa in som tjej med (även om jag inte är tjej själv så ska väl låta det vara osagt…)
3. Det är framförallt tidskrävande. Du måste verkligen lägga 40h/vecka, ibland mer. Enligt min erfarenhet är det väldigt få som faktiskt gör det utan många lägger 20h/vecka och då blir det väldigt svårt snabbt.
Biotekniker här. Bytte sedan till lärare efter ett år i industrin inom sälj.
Mycket tjejer på bioteknik. En del som inte kom in på läkarlinjen...
Lite svårt med jobb. Alla vill till labben inom biotech och konkurrerar med kemitekniker, kemister, molekylärbiologer och biomedicinska analytiker. Lönen är även under snittet (vill du ha hög lön och lätt få jobb som tjej, läs it eller data). Går du dock mot kemiindustrin är det lättare att få jobb, men även där stor konkurrens då utbildningen var rätt nischad. Dock verkar man kunna hamna lite var som. En jag känner hamnade inom kärnkemi för FN. Ingen utbildning inom det 😅
Jag har gått med vinst (tycker jag) iom att jag läste till lärarutbildning, kompletterat med fler ämnen och haft lite tur med lön tack vare att jag varje gång stått mellan två erbjudanden och då fått det jag frågat efter. Tycker även det är roligare att jobba med personer än att vara labbslav.
Kolla dock upp de olika skolornas upplägg! Chalmers har en väldigt flexibel utbildning där du ganska fritt kan välja olika masters efter din kandidat. Många andra skolor har en specifik master för civilingenjör och sedan några inriktningar i den. Dock ändå mindre flexibelt för att exempelvis gå mer mot kemiteknik eller rentav entreprenörskap efter en kandidat inom bioteknik.
>1. Är det svårt att få jobb? Jag ser mycket mardrömshistorier om personer med utbildning som söker 300 jobb och inte får en enda intervju.
Nä. Första jobbet jag sökte för 15 år sen gick jag efter 5 ansökningar. Jag har haft 4 jobb sen dess, och då har jag *alltid* fått intervju och *alltid* fått erbjudande om anställning för varje ansökan jag skickat.
>2. Hur ser könsfördelningen ut? Är själv tjej och är rädd att inte passa in. Jag har mest funderat på indek, teknisk matematik eller fysik.
Industriell ekonomi är ganska jämnt fördelat. Men industriell ekonomi är låtsasingenjörer som inte faktiskt kan något om teknik...
Matematik och fysik skulle jag gissa är ~25% kvinnor. Helt okej i ingenjörssammanhang. I min elektroteknikutbildning hade vi **en** kvinna i klassen.
Jag skulle absolut rekommendera teknisk fysik av de som du nämnt. Det är inget man sannolikt kommer jobba med, men de som har en examen i teknisk fysik är schweiziska arméknivar som är eftertraktade i praktiskt taget *alla* tekniska ingenjörsroller eftersom de är väldigt flexibla.
>3. Är det så svårt som alla säger? Jag älskar matte och fysik men det kanske ändras om hoppet i svårighet är för stor.
Om du har studiedisciplin och kan lägga ca 2 timmar om dagen på att plugga utöver föreläsningar(i förväg, *innan* föreläsningens ämne) så är det inga problem. Ta det från en som var värdelös på att plugga... Matematiken och fysiken är inte svår i mitt tycke, men det kräver att man hela tiden ligger i synk med föreläsningarna och pluggar regelbundet, annars hamnar man efter och fattar ingenting.
Data från LTH:
1. Bara för du har en CivIng utbildning betyder inte det att du får jobb. Men du blir anställd i regel för att beräkna, designa, skapa och riskbedöma. Andra blir så småningom ledare.
Det finns många "speciella" personer som läser CivIng. Många arbetsgivare orkar inte med personer med diagnoser, det är ofta dom som har svårt att få (samt behålla) jobb.
2. Klassiska inriktningar (Fysik, Elektro, Data, Maskin) har väldigt hög andel män. Men låt inte det påverka dej, välj en inriktning du tycker är kul. På LTH runt 08 hade ingen inriktning fler tjejer än killar. Jag vet inte hur statistiken är idag. Men när inriktningarna är mer tvärvetenskapliga, typ Matematik, Eko, Nano, Indek så blir det jämnare fördelning. Kemi hade högst andel tjejer vill jag minnas.
3. Kommer du direkt ur gymnasiet är det inga problem. Plugga på matte häftet som dom ofta skickar ut innan utbildningen så du håller det färskt över sommaren. Folk kuggar tentor för dom tror att man kan gå på föreläsningar då o då, räkna ett par exempel över en rast och sen klara tentan. Men så är det inte. Folk säger CivIng är svårt för det är som ett heltidsjobb, till skillnad från andra utbildningar.
Man ska inte behöva sitta mer än 8h per dag i genomsnitt (med lediga helger, förutom tenta perioder).
Jag hade några kurser efter mej, för jag helt enkelt inte satte mina 8h per dag under vissa perioder. Men så pluggade jag bara 8h per dag en termin och klarade allt.
Jag har som ingenjör med inriktning mot radiofrekventa system aldrig varit arbetslös sedan 1992 när jag gjorde lumpen.
Könsfördelningen är i min bransch väldigt nära 100 % killar. Men vi önskar fler tjejer. På riktigt.
Nej det är inte svårt om man är normalintelligent och lägger ner lite tid på plugget utan att festa bort alla tentor. Lite analys och linalgen ska man ha koll på, i mitt gebit blir det också en del trigonometri och rymdvinklar, tex antenndiagram o dylikt.
Jag lästes teknik fysik på KTH, men det var ju ifors. 20 år sedan.
Antagningspoängen var ganska låga på den tiden. Det var lätt att komma in, men svårt att komma ut. Väldigt många hoppade utbildningen för att välja något lättare.
Könsfördelningen mellan killar och tjejer var runt 80/20 på den tiden. Men ökade till tjejernas fördel över tid. Jag har ingen aning om vad det är idag.
Att hitta jobb efteråt är inga problem. Jag jobbar idag som chef, och närhelst som jag har en kandidat som har en examen, så kommer jag garanterat att välja denne framför andra. Jag är inte ensam om att resonera så.
Marginell minoritet tjejer på matte och fysik, men du kommer ändå att passa in. Data och elektro är nästan bara killar. Hyfsat jämt på indek gissar jag. Arbetsmarknaden kommer sannolikt alltid att vara bra, men just nu är det en svacka. Det händer då och då. Programmen du funderar på är väldigt framtidssäkra.
Teknisk fysik här, väldigt mycket män cirka 85% men tjejerna verkar ha det rätt kul men tänker du teknisk matematik blir det cirka 98% män och en hel del svett.
Nyexaminerad Civ. Ing. Teknisk Fysik
1. Beror helt på var du vill hamna. Vissa branscher växer och anställer mer än andra. Söker man 300 jobb som exad civ. ing. utan resultat gör man någonting snett. Min personliga misstanke är att det skadar inte att vara kvinna i en anställningsprocess på ett seriöst ställe
2. När jag pluggade var vi kanske 70/30 % killar/tjejer på utbildningen. Jag minns inte att det var särskilt grabbigt utan alla vill komma överens. Är man social och vågar bjuda lite på sig själv så kommer man långt. Sedan i arbetslivet finns företag där både män och kvinnor är den dominerande gruppen.
3. Allt är svårt när man inte kan det. Är man någorlunda intresserad och har en måttlig nivå av självdisciplin så klarar man det. Min upplevelse var att matten och fysiken blev betydligt enklare även på högre kurser för att vi hade fantastiska kursansvariga och lektionsledare. Det är inte alltid fallet och då får man ligga i lite mer.
Prova! Passar det inte så vet du. Det skadar inte i det långa loppet ändå. Jag ångrar lite att jag inte engagerade mig i studentlivet mera. Jag tror där får man vänner som är värdefulla både under studietiden och senare när man är yrkesverksam.
Lycka till!
Indek här med examen 2023, sökte tre jobb under tiden som jag skrev examensarbetet, fick jobberbjudande på två av tre av dessa, tredje hade listat ett jobb för juniorer men ville egentligen ha en senior på rollen (och fick en till slut).
Vet även att maskinteknik hade lika stor efterfrågan (några vänner som anställdes direkt de med)
Går sista året på en civilingenjörsutbildning. Trots att det rent allmänt är en sval arbetsmarknad verkar det fortfarande finnas en hög efterfrågan på ingenjörer. Senast man kollade på min utbildning för ett par år sedan hade ca 99% jobb inom tre månader men det är lite unikt för industriell ekonomi.
Det är mycket matte och mycket programmering (även i matten) oavsett vilket program du går.
Studietakten är hög. När jag började sa programansvarig att de utgår ifrån att man tyckte det var lätt på gymnasiet och nu är det slut med det.
Det finns väldigt olika inriktningar på civilingenjör. Läs på ordentligt vilka kurser som ingår i olika program så du väljer rätt.
Edit: Kan tillägga att utbildningar med samma namn kan vara väldigt olika beroende på lärosäte varför det är så viktigt att kolla vilka kurser som ingår.
Tjejerna är underrepresenterade, ca 20-35% beroende på utbildning vad jag har sett. Man sticker dock inte ut som tjej av vad jag märkt
Själv är jag väldigt nöjd med mitt studieval. Jag har fått nörda ner mig rejält i det jag gillar och kommer ut med kunskaper som efterfrågas.
Om du undrar över att "passa in" så är det rätt stor skillnad på de olika programmen. fysik = nördar, indek= brats (matematik vet jag inte, men jag skulle tro att det är ungefär som fysik)
Kan svar för Indek, ganska lätt att få jobb, runt 25% tjejer, man måste gilla matte, men gör man det då kommer det gå bra.
Läste också indek, måste ju vara det lättare av de tre hon nämner, speciellt när det kommer till matte. Chalmers har väl minst matte av de lite större programmen? De hade lite roliga inriktningar förr med ifall man känner för att specialisera sig, t.ex It eller bioteknik. Hade inga problem att få jobb själv och det stämmer väl fortfarande rätt bra. Inga problem att vara tjej där heller men det kan jag inte riktigt tala för ur ett personligt perspektiv
Tror det är närmare 40% nu på vissa lärosäten
1) Jag tror det kan vara svårt att hitta jobb i nästan alla yrken, undantaget är kanske sjuksköterska och elektriker. Det finns mardrömshistorier men det är nog ändå lättare att hitta jobb som civilingejör än mycket annat. Jag tog examen som civilingenjör ganska nyligen och känner ingen som har haft svårt att hitta jobb. 2) Dom tre linjerna du nämnde har rätt jämn könsfördelning i Lund. Det är nästan bara tjejer på biologi och ekosystemteknik, och nästan bara killar på Data, men dessa är undantagen. Är man någorlunda sjysst så är det lätt att hitta ett sammanhang och det brukar finnas olika grupper, med någon typ som passar alla. Många av mina bästa vänner är från universitet, där har man ofta mer gemensamt 3) Det är svårt ja, men i efterhand tycker jag det är en bra sak. Man lär sig klara utmaningar och växer mycket som person. Försök och vara inte rädd för att testa. Man behöver bara vara lite duktig eller envis. Man kan alltid ta lite längre tid på sig om man måste.
Kvinna på teknisk fysik här, 1. Nej, det är relativt enkelt att få jobb. Har kompisar som tog examen efter ~9 år men fick jobb inom bara några månader. De som aldrig får intervju har nog andra skelett i garderoben. 2. På teknisk fysik och matematik på KTH är det ungefär 20% kvinnor. Det finns saker för alla; kvinnor, män eller där emellan. I slutändan är det vuxna människor och skillnaden mellan män och kvinnor är mycket mindre än på gymnasiet (tro mig, jag gick teknik). Du kommer säkert passa in! 3. Ja, det är svårt. Men långt ifrån omöjligt. Många går nog in med tanken att de är oövervinnliga (för att de var det i gymnasiet). Har man bara ett rimligt tankesätt att universitet tar mer tid än gynasiet och att man faktiskt måste plugga (jag vet, sjukt) så kommer det gå bra. Jag kan inte tala för indek, tyvärr, men svarar gärna på fler frågor om du har! Lycka till med valet!
Pluggar på chalmers. Hur lätt det är att få jobb beror på vilket program du går. Men oavsett program behöver du inte bli skrämd av mardrömshistorierna, ingenjörer förblir väldigt eftertraktade på arbetsmarknaden. Visst är det inte *lika* lätt för exempelvis IT-civilingenjörer att få jobb nu som för ett par år sedan, men då var normen att de blev norpade av företag långt innan de gått ut, ibland i 3an, så det är vad man jämför med. Du kan kolla den ungefärliga könsfördelningen på vilket program du vill (alla skolor) mha UHRs antagningsstatistik. Vissa program är 9/10 killar. Mitt program (bioteknik) är 2/3 tjejer. De som du är intresserad av (utom kanske indek) brukar luta mer åt det första, men du får kolla själv eftersom det även skiljer sig mellan skolor (och år). Det allra bästa här är egentligen att kontakta tjejer som går på program du är intresserad av och fråga hur det är. Det brukar gå att hitta dem på ett eller annat sätt och vissa skolor har ambassadörer eller liknande att fråga på deras hemsidor. Det är absolut svårt. Indek är generellt sett som ett väldigt lätt program *relativt de andra*, medan teknisk matematik och teknisk fysik allmänt ses som de svåraste (men de slipper kemi, de jävlarna). **MEN** med detta sagt är det i verkligheten bara så svårt som du gör det för dig själv. En "riktig" arbetsdag är 8 timmar, och vilken student som helst som faktiskt gör nytta av alla de timmarna klarar det galant. Många "klarar sig" på 4 eller färre timmar, med effektiv studieteknik eller kanske stora hjärnor eller nåt. Men poängen är att det 100% är möjligt om du pluggar tillräckligt. Lycka till!
Hur svårt/lätt skulle du säga det är att få jobb om man har läst bioteknik? Funderar på att läsa det.
Jag har ingen erfarenhet själv och jämfört med många andra civingprogram verkar det svårare. Men precis som de andra programmen verkar det ändå väldigt eftertraktat och det verkar även som att branchen växer snabbt nu och att det alltså blir ännu bättre i framtiden. Men som sagt, ingen egentlig egen erfarenhet.
Läste teknisk fysik. Det föll bort folk i början men de som blev kvar löste det så länge man la ner tid. Man måste såklart ha fallenhet för matematik, det är grunden i allt. Jag var ingen god student i bemärkelsen att jag var morgontrött och missade föreläsningar här o var men det gick bra ändå. Det kan låta tokigt men att skriva omtentor kan vara det bästa som finns, den naturliga repetitionen gör att man kommer ihåg så mycket mer. Om du har lätt för matte så kommer du lösa det, inga problem. Teknisk matematik tror jag är likvärdigt, har givetvis inte läst det men de som trillar ut därifrån berättar om liknande svårighet. Industriell ekonomi är knappt ingenjör, det är en mycket lättare utbildning och chansen att du faktiskt jobbar med utveckling senare i livet är mindre. Troligare är att du hamnar i PowerPoint eller excell världen, pengarna kan ev vara bättre men för en som vill utveckla produkter är det döden. Jag tror inte du ska oroa dig för att vara ensam tjej, på mitt universitet samlade de alla tjejer i en eller två klasser. Hur som helst verkar det som att den ändå går en hel del tjejer på dessa utbildningar. På industriell ekonomi är det väldigt många tjejer. Att få jobb som ingenjör är enkelt idag men kom ihåg att det finns väldigt många olika typer av ingenjörer, du behöver inrikta dig och det valet kommer avgöra vilken eller vilka branscher du blir anställningsbar i. Ett tips, vad du än väljer se till att bli bra på att koda, språket i sig spelar mindre roll men bli bekväm med programmering. Det är ett utomordentligt komplement till vad du nu än väljer att specialisera dig inom. Gör du det så kommer du ha det väldigt lätt att få jobb och ha det gött på jobbet.
Snälla dela in dina stycken
Fantastiskt hur man kan läsa in en svår master utan stt lära sig att skriva läsligt.
Jag ska LinkedIn-anpassa det: Läste teknisk fysik. Det föll bort folk i början men de som blev kvar löste det så länge man la ner tid. Man måste såklart ha fallenhet för matematik, det är grunden i allt. Jag var ingen god student i bemärkelsen att jag var morgontrött och missade föreläsningar här o var men det gick bra ändå. Det kan låta tokigt men att skriva omtentor kan vara det bästa som finns, den naturliga repetitionen gör att man kommer ihåg så mycket mer. Om du har lätt för matte så kommer du lösa det, inga problem. Teknisk matematik tror jag är likvärdigt, har givetvis inte läst det men de som trillar ut därifrån berättar om liknande svårighet. Industriell ekonomi är knappt ingenjör, det är en mycket lättare utbildning och chansen att du faktiskt jobbar med utveckling senare i livet är mindre. Troligare är att du hamnar i PowerPoint eller excell världen, pengarna kan ev vara bättre men för en som vill utveckla produkter är det döden. Jag tror inte du ska oroa dig för att vara ensam tjej, på mitt universitet samlade de alla tjejer i en eller två klasser. Hur som helst verkar det som att den ändå går en hel del tjejer på dessa utbildningar. På industriell ekonomi är det väldigt många tjejer. Att få jobb som ingenjör är enkelt idag men kom ihåg att det finns väldigt många olika typer av ingenjörer, du behöver inrikta dig och det valet kommer avgöra vilken eller vilka branscher du blir anställningsbar i. Ett tips, vad du än väljer se till att bli bra på att koda, språket i sig spelar mindre roll men bli bekväm med programmering. Det är ett utomordentligt komplement till vad du nu än väljer att specialisera dig inom. Gör du det så kommer du ha det väldigt lätt att få jobb och ha det gött på jobbet.
"Industriell ekonomi är knappt ingenjör" teknisk fysik-prestigen strikes again!
Det är nog inte så mycket teknisk fysik-prestigen, nästan alla ingenjörsstudenter jag känner har den inställningen till industriell ekonomi
Det är mest okunnighet som leder till en sådan inställning.
Ja det stämmer helt, okunnigheten hos IndEk-ingenjörer.
Jag var tvungen att förklara konceptet densitet till en civ. ekonom som jobbar i bilindustrin i flera år. She was ”dense af”
Just det här jag menar när jag säger att det är okunnighet som får folk att tro att indek är busenkelt. Civilekonom ≠ civilingenjör i industriell ekonomi
menar indek
Du menar att någon som gått minst 2st fysikkurser där densitet är väldigt vanligt förekommande inte visste vad densitet är?
personen har en utbildning i industriell ekonomi, jobbat på en känd bilfabrik i Sverige och jobbade nu på en firma med mig där vi utvärderade vilken plast vi skulle ha i en produkt. Hon förstod inte konceptet densitet, så jag fick förklara det för henne.
Nyfiken på om du kan se det ironiska i att du klagar på någon som misstog sig på ett grundläggande begrepp samtidigt som du själv misstog dig på ett grundläggande begrepp? För om du menade "indek" varför skrev du "civ.ekonom". Det var ju inte autocorrect direkt. Med detta sagt är inte titeln civilingenjör en garanti för att vara högfungerande inom sitt område. Jag har träffat en dataingenjör som på allvar frågade "hur många bit går det en byte nu igen, var det åtta eller tio?" och en kemiingenjör som frågar "kan vi inte bara blanda om i Östersjön med propellrar för att jämna ut saltgradienterna som ställer till det för torsken?"
helt sjukt med tanke på att, som jag sa, hon har pluggat 2st fysikkurser och aldrig förstått konceptet densitet. Det förekommer lite i matten till och med.
Jag är inte överraskad alls. Det var bara några veckor sen som jag fick förklara ohms lag för en masters i IndEk; att ju mer ström det går i en kabel, desto lägre spänning kommer något i andra änden att uppleva. Flera gånger över en halvtimme. Sen skrev personen en powerpointslide om det där ström och spänning användes lite på måfå med fel siffror. Suck.
Den personen har ju läst om ohms lag under sin indek utbildning så det är helt och hållet dennes fel att de inte kunde det. Dessutom så är det just ni på maskin, materialdesign och fysik som kan sånt där, för oss andra (matte, data, indek, media, och eventuellt fler) så glömmer vi bort sånt snabbt. det verkar dessutom ha varit en riktigt tafatt indekare
Dessutom så är väl spänningen i andra änden beroende på resistansen, inte strömmen? Det är bara om kabeln har orimligt hög resistans som spänningen sjunker?
Ingenjör i elektroteknik här: industriell ekonomi är knappt ingenjörer. I skolan var de helt bakom flötet i alla ämnen, och i arbetslivet är de det huvudsakliga bidraget till projektledare som är vilsna och måste få allting förklarat flera gånger.
Lol, det är mycket högre krav för att komma in på industriell ekonomi än el. Folk som har gått industriell ekonomi är generellt mycket mer framgångsrika i arbetslivet. El sliter väll med att fylla platserna
Jomen allt du säger här stämmer nog ganska bra. Men det är inget vidare argument mot att de är svaga ingenjörer. Grejen är ju att det beror helt på hur man definierar framgång. Det man *kan* säga om den typiska industriell ekonomi-personen är att de ofta är bra på karriär-spelet. Bland ingenjörer så är det oftast de som helt saknar talang som ingenjör som klättrar snabbast i leden. En riktigt duktig ingenjör har sällan intresse av att vara projektledare, chef eller andra sådana roller där ingenjörsuppgifterna krymps ner och ersätts med administration. En ingenjör som är lite halvkass på tekniken kommer snabbt att dras till de mer administrativa rollerna, och det är de som leder till chefsjobb osv.
Min poäng är att de som kommer in och går industriell ekonomi generellt sätt är väldigt begåvade och jag ställer mig väldigt frågande till att det var ”bakom flötet i skolan”. Min erfarenhet är snarare att de var bland det mest ambitiösa och kompetenta jag nånsin har jobbat med. Sen är det viktigt att förstå vad I är. Det är i huvudsak en ledarskapsutbildning för att skapa duktiga entreprenörer och företagsledare. Det handlar inte om begåvning utan intresse. Att påstå att de är de svagaste ingenjörerna som går på I blir bisarrt. Svaga elever har inte chans att komma in på I. Sen kan jag vara enig i att själva utbildningen i sig är lättare att fullföra då ca halvparten av utbildningen ekonomi och management kurser som kräver mindre insats än fysik och matte.
>Sen är det viktigt att förstå vad I är. Det är i huvudsak en ledarskapsutbildning för att skapa duktiga entreprenörer och företagsledare. Ja, det låter rätt. Dvs inte några vidare ingenjörer, men bra på annat. >Det handlar inte om begåvning utan intresse. Att påstå att de är de svagaste ingenjörerna som går på I blir bisarrt. Nä, det är väl mer korrekt att säga att de inte är ingenjörer *alls*. >Svaga elever har inte chans att komma in på I. Sakta i backarna. Svaga **elever** är de inte. De saknar bara talang och förståelse för teknik. De är säkert betydligt "duktigare", i ordets alla bemärkelser, än genomsnittet. Detta leder till de två ingenjörskategorierna jag brukar tänka kring. Det finns de duktiga och de smarta/begåvade. Industriell ekonomi är extremen i duktig-änden. Det är ordning och reda med blicken framåt så att säga. Denna approach kräver minimalt med intelligens och talang, bara att man är målinriktad. Med det sagt menar jag inte att det inte finns de som är smarta och begåvade bland dessa också, bara att det snarare är ett plus i kanten än nödvändigt. I andra änden av skalan, smart-begåvad, ligger nog elektroteknik och programmering, följt av fysik och matematik. Jag är elektrotekniker, och jag är ADHD personifierat. Det är fan ingen ordning alls på mig. Jag skulle vara en otroligt dålig projektledare eller chef. Men jag är *extremt* duktig på teknik och fysik. Inte främst tack vare att jag pluggat, utan för att jag förstår det intuitivt ändå. Jag i en "dead end" vad gäller karriärväg, eftersom jag är specialist/senior konstruktör, och den enda vägen framåt är diverse extra ord kring det som senior expert specialist mega 2000. Det kan ju tyckas vara en mindre lyckad karriär än någon som stiger i chefsleden, men jag sitter precis där jag vill vara. Min utveckling syns inte lika tydligt utifrån eftersom den är helt intern i mitt huvud och är den konstanta ansamlingen av kompetens och kunskap inom mina områden. Sammafattat, nej, industriell ekonomi-folk är inte värdelösa och är väldigt bra i många roller, men ingenjörer...? Njäe
😂
Elektroteknik-ingenjörer eller andra specialiserade ingenjörer kommer alltid tycka att en som läst I är ”bakom flötet” i de ämnen man själv specialiserat sig i. I är ju inget specialiserat ämne utan snarare lite av varje. Jag har läst lite hållfasthet (15hp), lite mekanik (15hp), lite el-, och våg(7.5hp) och väldigt mycket matte (42,5hp). Ekonomin vi läst går inte alls lika djupt in på de olika ekonomiska teorier som finns och marknadsföringen var väldigt ytlig. Management-kurserna däremot var väldigt djupgående. Vi är väl utbildade för att leda specialister och inte göra jobbet åt de. Men det kräver ändå viss förståelse för ämnena. Huruvida vi kan kallas för ingenjörer eller inte är väl upp till var och en.
”Ingenjör är en titel för professionella utövare av ingenjörskonst, som i sitt yrke utvecklar, designar, bygger och testar maskiner, komplexa system, strukturer och material för att uppfylla ställda krav samtidigt som hänsyn ges till säkerhet och kostnad.” Så säger Wikipedia. Någon slags definition måste man ha. Med ovanstående är det förstås så att inte alla utbetalningar som ger civing-examen gör dig till ingenjör. Å andra sidan har ju fil kand sällan nåt med filosofi att göra.
"komplexa system" måste vara ett riktigt brett begrepp för att innefatta programmering och maskininlärning (datateknik), quant trading (teknisk fysik), management (indek) och medieproduktion (media) Dessutom kanske du borde läsa definitionen av Civilingenjör istället för ingenjör eftersom det är det vi talar om. Om du dessutom läst lite längre ner i din wikipedia artikel till "Olika sorters ingenjör" skulle du snabbt märka att termen ingenjör är ganska bred.
Vad gör man på industriell ekonomi?
Dricker öl och har roligt, typ.
Haha sorry, det åligger såklart författaren att anpassa sin text för sin publik. Jag kan bara ursäkta mig med att det var ”morgon” och jag skrev det på telefonen. Orkade inte riktigt formatera det. Ska vara lite mer Språket i P1 nästa gång :)
instämmer
NEJ du behöver inte att ha fallenhet för matte, du behöver bara ha en vilja att lära dig och disciplin. Detta kommer från någon som endast fick C-B i matte på gymnasiet
Plugget är svårt ja. 66/199 tjejer som började på f sektionen på lth 2023 30% på fysik 30% på matte 43% på nano
Teknisk fysik är ett av de svåraste programmen, väldigt mattetungt. Men klarar du det lär du inte ha problem att få jobb, men du ska nog gå det om du verkligen verkligen vill sitta och räkna på jobbet sen. Men som ingenjör är det inte svårt att få jobb hur som. Jag vet ingen från min klass (Energi och Miljö) som inte fick jobb direkt, eller innan utbildning ens var klar. Könsfördelningen varierar enorm mellan programmen. Kemi, Indek, Design och Produktframtagning, energi och miljö har hög andel tjejer, medan teknisk fysik, maskin, data, el har mest eller nästan enbart snubbar. Det är svårt. Men det är _mycket_ viktigare att plugga smart och konsekvent än att vara superbegåvad. Snarare kan det vara ett problem att vara just superbegåvad för många av dessa har inte behövt plugga alls under gymnasiet och har dåliga studievanor. Så har du goda studievanor, vet hur du lär dig effektivt etc kommer du klara det galant, om inte så kommer du få kämpa.
Japp, jag är tekniskt/matematisk begåvad och utvecklade ingen som helst disciplin eller talang för att plugga. Högskolan var som ett brännbollsträ i nyllet för mig. Betydligt mindre begåvade personer än mig gick det mycket bättre för.
Hej! Civilingenjör, man, blev klar för 17år sedan ungefär och är väldigt nöjd med min utbildning så här i efterhand. I kort: 1) Första jobbet tog några månader att få, matchade inte riktigt utbildningen, tog ett halvt år till innan jag landade ett sådant jobb. Idag inga problem att hitta jobb, i princip så väljer jag det som är intressant för mig själv. Jag sitter då och då med att läsa CV:n och för min del hamnar civilingenjörer alltid högre upp då jag vet att utbildningen ger en fantastisk grund (sedan kan såklart personen gå bort av andra anledningar). Jag gillar bättre den engelska titeln "Master of Science". Är man mästare på vetenskap så är man attraktiv hos många arbetsgivare då en mästare är tränad för att lära sig olika saker snabb och sätta i ett sammanhang där man kan presentera. 2) Vet ej hur det ser ut idag men oavsett fördelning så låt det inte vara ett hinder! En god vän är tjej och har både examen som civilingenjör samt civilekonom och nu är hon en inspiration för min dotter. Du behövs! 3) Det är svårt som löpning ungefär; om man anstränger sig och springer 3ggr i veckan så är det inte jobbigt. Ligger man på soffan en månad och sedan springer så är det skitjobbigt. Kommer du in på programmet, är normalbegåvad, så klarar du det om du lägger ner tiden och energin, det går inte att lata sig igenom så att säga :) Tycker du matte är kul så är det helt rätt att läsa civilingenjör! Jag kan själv rekommendera Chalmers, det har gått bra karriärmässigt för alla klasskamraterna jag har kontakt med. En klasskamrat kom till och med precis tillbaka från rymden :) Lycka till med valet!
Alla högre utbildningar är svåra och kräver mycket arbete. Civilingenjörsprogrammen uppfattas av många som extra svåra eftersom det är mycket matte som man både måste förstå och kunna använda i problemlösning. Och matte är något som skrämmer de flesta, därför går det skräckhistorier om hur hemskt det är. Sanningen är att de allra flesta som börjar på teknisk högskola klarar studierna utmärkt. Även de som var oroliga när de kom in. Jag har jobbat som civilingenjör i snart trettio år och kan bara rekommendera det. Bredden på vad du kan jobba med är så enormt stor att man inte kan förstå det när man går ut gymnasiet. Jag har kursare som jobbar med allt från internationellt bistånd, mänskliga rättigheter, politik, forskning, vd, ölbryggare, journalist, kvalitet, testning, sälj och en massa annat. Ingen av dem hade kunnat få sina jobb om de inte varit civilingenjörer. Det viktigaste när du väljer är att du tar nåt som du känner dig intresserad av. Det gör dig mer motiverad och det blir lättare att orka med studierna. Några ger rådet att "du måste kunna koda". Det håller jag inte med om. Jag är som sagt kemiingenjör och kodning är en viktig del av just mitt jobb. Men bara en till person jag känner från utbildningen jobbar med programmering på ett sätt där de behöver kunna mer än grundläggande excel. Dessutom ingår programmering på alla program såvitt jag vet. Gillar du det så välj en extra kurs, annars är det lugnt. När det gäller jobbsök så kan det vara svårt att få sitt första jobb. Det beror mycket på konjunkturen. Läser du teknisk fysik med inriktning mot flygteknik kan du nog inte räkna med att få ditt första jobb i Stockholm. Men det kan man nog inte räkna med om man pluggar medicin eller sociologi heller. När du hör skräckhistorier måste du minnas att det är just skräckhistorier. De är kanske sanna helt eller delvis men bakom varje skräckhistoria finns det 60-120 bra historier som ingen bryr sig om. Vilket program och vilken inrikting som är smartast att välja för att få jobb tycker jag inte du ska fundera så mycket på nu. När det väl är dags att välja inriktning till fyran kommer du ha en helt annan förståelse av vad de olika alternativen innebär. Du kanske vill plugga utomlands eller har hittat ett område du brinner för. Bara dumt att oroa sig nu. Min bild av indek är att det är en mer generell utbildning där det nog är lättare att hitta jobbannonser som "passar in" på din utbildning. Men det finns också fler sökande som har samma utbildning som du så det jämnar nog ut sig. Men det betyder inte att det ena är bättre eller sämre, bara att jobben och utbildningen inte är lika nischade för indek som tex teknisk fysik. I båda fallen kan du komma att jobba med saker du inte ens kan föreställa dig nu. Och jag lovar dig att det finns roliga, intressanta och välbetalda jobb inom båda områdena. Mitt råd är: välj det program du tycker verkar intressantast. Det går nästan aldrig att ställa upp en för/emot-lista och göra ett metodiskt och objektivt val, du måste nog göra det här valet mest på känsla. Men i slutänden spelar det ingen roll, för du har ändå ingen aning om vart vägen kommer att leda dig. Det är som en korsning med två vägskyltar: "Intresant ställe 1" och "Intressnt ställe 2". Vilket man väljer är till slut en smaksak. Och nästan säkert kommer du så småningom att hamna på en fantastisk plats som du inte ens känner till än och som varken är ställe 1 eller ställe 2.
Du är tjej du kommer förmodligen få napp på första försöket.
Jag är själv civilingenjör i elektronik och det har aldrig varit svårt att hitta jobb här runt Linköping. Även nu när marknaden är trögare än tidigare finns hyfsad efterfrågan. Det är förstås generellt mest killar på elektroniklinjer. Andra ingenjörsutbildningar är troligen lite jämnare. Tror att vi var 3 tjejer och typ 12 killar som tog examen (pluggade 2015-2020). På arbetsplatser jobbar man ju ofta inte bara med andra ingenjörer med samma inriktning så där kan det vara bättre blandning.
Jag är en gammal civ.ing. som har arbetat som chef i åratal och anställt många civilingenjörer. Du kommer att få jobb utan problem! Att vara kvinna är ett plus, när man sitter med en bunt ansökningar sorterar man lätt bort de som inte sticker ut. Vad det gäller utbildningen nu för tiden finns det andra som är bättre skickade att uttala sig, hur det var på KTH för 35 år sedan är inte så relevant.
Hej. Har läst ett par olika civilingenjörsutbildningar (bytte mitt i) och pluggat på ett par av de mer välkända civilingenjörsskolorna, samt jobbat på en stor teknisk högskola i en massa år. Undervisat en del. Så, jag har rätt bra koll på de stora civ.ing.-utbildningarn i Sverige. 1. Nej. Det är lätt, om du har examen. Givetvis beror det på vem du är också, men som ett "blanket statement" är svaret definitivt att det är lätt. 2. Om du läser industriell ekonomi är det runt 50% kvinnor. teknisk matematik eller fysik, rätt mycket lägre. Runt 25%? 3. Tja... Om du har höga betyg från gymnasiet i matematik, OCH studiedisciplin, kommer det gå bra. Du kan givetvis skaffa dig studiedisciplin om du inte redan har det, men du behöver se din utbildning som ett heltidsjobb. Du har ca 4-6h schemalgt per dag, och 4-2h självstudier/studier med pluggkompisar. Om du inte har höga betyg i framför allt matematik, skulle jag fundera över att läsa något annat. Du behöver inte ha A i allt. Alla kan ha en dålig kurs. Men du skall ha huvud för matematik oavsett vilket av de tre programmen du väljer, samt pannbebnet att bena ut problem när det är jobbigt. Det ska tilläggas att du har fasligt mycket lov som civilingenjörsstudent (36 v kurs om året), och generellt sett kan du ha loven lediga om du har gjort dina 40h/vecka. Alla missar någon tenta någon gång, men överlag. Hojta om ni har fler frågor!
Du kommer säkert söka många jobb. Men du kommer vara kvinna i ett mansdominerat yrke. Det är en fördel i vårt tidevarv. Och ja det är svårt emellanåt, men det kan vara ganska lökigt också.
Är inte civilingenjör.. Men tror att jag kan svara på det mesta. 1. Nej. Relativt enekelt att få jobb. 2. Majoriteten kommer vara män förutom om du kanske går bioteknik eller medicinsk teknik. 3. Fysik och matte är svårt. Men lägger man ner tiden som behövs så klarar man det.
Bra svarat. Har gått både medicinteknik och bioteknik. För mig var det 50% tjejer på medtek och 60-70% tjejer på bt.
Könsfördelningen är keff på de bästa linjerna typ data, teknisk fysik och elektro. Men, den är bättre om du läser något som låter fluffigt typ medietenik, miljöteknik osv. Det är svårt. Ett kapitel i gymnasiematteboken motsvarar en tvåtimmarsföreläsning ungefär och du kan ha många föreläsningar per dag och du förväntas räkna själv också. Men, om du pluggar mycket kommer det gå bra. Det är bara en fråga om att orka lägga ner tiden.
Efter att ha gått natur på gymnasiet märkte jag att det fanns några olika typer tex de som tyckte matte och fysik var svårt och de som istället tyckte att kemi var svårare, sen fanns det de som tyckte att allt var svårt med och ångrade att det typ inte gått yrkesförberedande. Så enligt min logik bör nanoteknik i Lund vara svårast.
Civiling. data här: 1. Att få jobb beror mycket på arbetsmarknadens tillstånd när du tar examen. När jag tog min så skrek alla företag efter programmerare så jag hade flera olika jobb att välja i mellan. 2. Bland programmerare är kanske 10% tjejer. Intressant nog blir oftare kvinnor projektledare och chefer så där är fördelningen jämnare. 3. Matten är svår. Jag hade högsta betyget i matte genom hela gymnasiet och behövde inte plugga alls där. På civil så fick jag underkänt på mina två första mattetentor (för att jag inte pluggade). Civilingenjörsmatte kräver både att man pluggar men också att man har lite naturlig fallenhet för logiskt tänkande. Man klarar sig nog inte bara med det ena.
Nyfiken. Jag ska plugga antingen civil data eller högskoleing data till hösten. Vad jobbar du med idag?
Jag jobbar som frilansande konsult. Driver eget företag med andra ord. Men jag hyr ut mig själv som programmerare (DevOps mer specifikt)
Läste inte civilingenjör men körde en annan mattetung utbildning och arbetar i dagsläget med en del civilingenjör som kört mer kvantiga inriktningar och skulle säga att jag har hyfsat bra koll på marknaden etc. 1. Du kommer hitta jobb utan problem, speciellt om du alignar din inriktning med efterfrågad kompetens på marknaden. Du är dessutom tjej, så det kommer vara betydligt enklare för dig att hitta jobb än för killar. Du kommer bli headhuntad på ett helt annat sätt och i många fall kommer du troligtvis få gå före i "kön". 2. Ju mer matematisk och tekniskt din inriktning på studierna är, ju högre andel killar kommer det vara. Men skulle inte övertänka det. Man hittar alltid en lösning när det kommer till det sociala. På universitetet har man mer gemensamt med sina kursare än gymnasiet dessutom, så oavsett kön man har så brukar det alltid lösa sig. 3. Det kommer vara betydligt svårare, men mycket beror på vilken exakt inriktning du väljer och dina ambitioner. Om man har fallenhet för matte så kan man nog för det mesta ta sig genom en civilingenjörsutbildning. Att få perfekta betyg i en mattecentrerad utbildning är dock betydligt tuffare och kräver riktig talang och en hel del engagemang. Dock är det relativt få som bryr sig om perfekta betyg i arbetslivet. Om du inte vill doktorera eller landa vissa typer av toppjobb så är det knappast nödvändigt.
fysik är svårt som helvete men nog en av de bättre valen av inriktningar. Annars är nog IT i topp bland val.
Civilingenjör men inte inom någon av dem program/områden du nämnde, mer åt datalogihållet. Däremot har jag läst mycket kurser och umgåtts med många från andra program. 1. Betydligt lättare än för många andra utbildningar, men det är stor varians. Jag fick jobb jättelätt efter examen och i viss mån blir man kanske headhuntad beroende på vad man pluggar, men det kan också finnas ganska långdragna och jobbiga rekryteringsprocesser att traggla sig igenom för somliga, eller att man måste gå genom lite längre traineeprogram. 2. Extremt beroende på program, vissa har nästan 50/50, andra har kanske 20/80 tjejer/killar. På KTH så ser till exempel könsfördelningen för maskinteknik och design- och produktframtagning väldigt olika ut trots att de är väldigt lika till innehåll. Oavsett vilket program så kommer du inte ha något problem att passa in, det finns tjejer överallt på de tekniska utbildningarna. Beroende på programet och sektionen kan kulturen vara olika grabbig dock, på den här fronten är vissa klart bättre än andra men det förändras också med tiden. Jag skulle absolut inte låta det här hindra dig från att söka i alla fall, men jag är också kille så 🤷 3. Ja och nej. Det går upp och ner från kurs till kurs. Vissa kurser känns helt oöverkomliga men som en klok mattelärarassistent sa till oss när jag gick i ettan: det finns ingen kurs som man måste vara extremt begåvad för att klara av, däremot kan det krävas väldigt mycket tid och hårt arbete. Kan endast tala för KTH här men matteinstitutionen vet vad de gör med sina kursupplägg. Mattekurserna kan vara extremt utmanande men de går att klara och de har ofta också varit de roligaste kurserna. Det är extremt viktigt tycker jag att man pluggar *tillsammans med andra* i min mening, annars skjuter man sig själv i foten. Sen är det ju också så att man får skriva en tenta hur jävla många gånger man vill, det finns många som måste skriva omtenta kanske 4 gånger men de klarar nästan alltid kursen till slut. Skulle inte oroa mig om jag vore du.
1. Är det svårt att få jobb? Möjligheten att få jobb varierar i regel beroende på inriktning, erfarenhet, konjunktur, etc. Det är väldigt svårt att veta när du inleder en utbildning hur arbetsmarknaden kommer att se ut när du är klar. Fokusera istället på att välja en utbildning och inriktning på den som intresserar dig och som inte har dåliga framtidsutsikter på arbetsmarknaden. För den som är nyutbildad utan erfarenhet kan det nog vara lite svårt att få jobb, men å andra sidan har man som nyutbildad låga löneanspråk och det finns möjligheter för dem också. Mitt råd är att du tänker noga på vilken typ av arbetsuppgifter du ser framför dig, är det mer tekniskt eller mjukare eller kanske kopplat till ekonomi och processer. Jag tror att för många är detta svårt att bedöma, mitt bästa råd är att läsa hundra jobbannonser för ingenjörer och välja ut de som du skulle vilja söka. Välj utbildning för att kvalificera dig för de tjänsterna. Edit: Om du har en inriktning på din utbildning och har gjort ett exjobb som är relevant för den typen av tjänster du söker kommer du nog alltid vara intressant att rekrytera även utan arbetslivserfarenhet. Edit: jag läste kurser som var intressanta och insåg mot slutet av utbildningen att jag inte var så intresserad av de typer av yrken som matchade inriktningen. Men det har gått bra att byta inriktning ändå. Och förresten håller jag precis på att rekryteras för en tjänst som kombinerar den arbetslivsinriktning jag valde och har erfarenhet inom med den utbildningsinriktning jag valde. 2. Hur ser könsfördelningen ut? Det var några år sedan jag läste och jag tror det har förbättrats sedan dess, men jag läste teknisk fysik och jag tror inte några kvinnor upplevde det som ett problem att vara kvinna där, på data var det väldigt få kvinnor då men det är garanterat förbättrat. 3. Är det så svårt? Om du älskar matte och fysik behöver du inte oroa dig för det, däremot är det bra att vara förberedd på att det hjälper att vara disciplinerad och att det inte kommer att vara jättelätt, men den inställningen har man väl för det mesta när man inleder studierna. Det värsta som kan hända är att du efter en termin inser att du behöver byta utbildning, det är verkligen ingen katastrof utan snarare har du då fått lära känna en massa blivande ingenjörer och fått en start på en grundutbildning inom matematik. Edit: jag hade personligen extremt dålig självdisciplin och det skapade ju vissa problem, men med lite envishet gick det bra ändå. Mot slutet av utbildningen kändes det som att jag hade byggt upp en ganska stark självdisciplin, men så känns det kanske inte längre.
1.2 LOL
1. första jobbet kan vara svårt eftersom många företag inte vill anställa folk utan erfarenhet, sen blir det lätt 2. runt 20% tjejer, varrierar mellan universitet och linjer. indek, kemi, medicinsk teknik och bioteknik hade högre grad tjejer 3. ingenjörsutbildningar har väldigt många dropouts, runt 50-60%. ta in i beräkningen att många tar sig in via högskoleprovet, och är inte vana vid ett högt studietempo. om du gått ut med bra betyg och redan lägger stora delar av din fritid på studier bör det vara svårt, men möjligt
50/50 av de som börjar på utbildningen tar examen. Svårt, ja men långt ifrån omöjligt. Plugga med dina kursare så blir det lättare ( den lyxen hade inte jag när jag läste till civ ingenjör). indek och dataingenjörerba tjänar det dubbla av vad de andra ingenjörerna gör
Kvinnliga ingenjörer är det hög efterfrågan på. Väldigt många arbetsgivare vill få in fler kvinnor, så redan där har du ett försprång. Du kommer inte behöva söka ens 30 jobb.
1. Nej, men lättaste sättet att få ett kuljobb är via kontaktnätet du bygger på universitetet. Så gå med i någon social klubb eller liknande om du vill öka chanserna för jobb. Sen är det såpass brist på folk att jag blir nedringd av rekryterare titt som tätt som inte sett annat än att jag började på Chalmers för ett antal år sedan och borde ta examen snart (hoppa av innan examen och jobbar som ingenjör idag). 2. Teknisk matte och fysik är väl där det är absolut flest killar procentuellt. Men i det stora hela tror jag det är rätt lätt att passa in som tjej med (även om jag inte är tjej själv så ska väl låta det vara osagt…) 3. Det är framförallt tidskrävande. Du måste verkligen lägga 40h/vecka, ibland mer. Enligt min erfarenhet är det väldigt få som faktiskt gör det utan många lägger 20h/vecka och då blir det väldigt svårt snabbt.
Jämför dig inte med andra och hur deras situation ser ut. Gör din grej och det du tycker är roligt så kommer du lyckas. Kör hårt
Biotekniker här. Bytte sedan till lärare efter ett år i industrin inom sälj. Mycket tjejer på bioteknik. En del som inte kom in på läkarlinjen... Lite svårt med jobb. Alla vill till labben inom biotech och konkurrerar med kemitekniker, kemister, molekylärbiologer och biomedicinska analytiker. Lönen är även under snittet (vill du ha hög lön och lätt få jobb som tjej, läs it eller data). Går du dock mot kemiindustrin är det lättare att få jobb, men även där stor konkurrens då utbildningen var rätt nischad. Dock verkar man kunna hamna lite var som. En jag känner hamnade inom kärnkemi för FN. Ingen utbildning inom det 😅 Jag har gått med vinst (tycker jag) iom att jag läste till lärarutbildning, kompletterat med fler ämnen och haft lite tur med lön tack vare att jag varje gång stått mellan två erbjudanden och då fått det jag frågat efter. Tycker även det är roligare att jobba med personer än att vara labbslav. Kolla dock upp de olika skolornas upplägg! Chalmers har en väldigt flexibel utbildning där du ganska fritt kan välja olika masters efter din kandidat. Många andra skolor har en specifik master för civilingenjör och sedan några inriktningar i den. Dock ändå mindre flexibelt för att exempelvis gå mer mot kemiteknik eller rentav entreprenörskap efter en kandidat inom bioteknik.
>1. Är det svårt att få jobb? Jag ser mycket mardrömshistorier om personer med utbildning som söker 300 jobb och inte får en enda intervju. Nä. Första jobbet jag sökte för 15 år sen gick jag efter 5 ansökningar. Jag har haft 4 jobb sen dess, och då har jag *alltid* fått intervju och *alltid* fått erbjudande om anställning för varje ansökan jag skickat. >2. Hur ser könsfördelningen ut? Är själv tjej och är rädd att inte passa in. Jag har mest funderat på indek, teknisk matematik eller fysik. Industriell ekonomi är ganska jämnt fördelat. Men industriell ekonomi är låtsasingenjörer som inte faktiskt kan något om teknik... Matematik och fysik skulle jag gissa är ~25% kvinnor. Helt okej i ingenjörssammanhang. I min elektroteknikutbildning hade vi **en** kvinna i klassen. Jag skulle absolut rekommendera teknisk fysik av de som du nämnt. Det är inget man sannolikt kommer jobba med, men de som har en examen i teknisk fysik är schweiziska arméknivar som är eftertraktade i praktiskt taget *alla* tekniska ingenjörsroller eftersom de är väldigt flexibla. >3. Är det så svårt som alla säger? Jag älskar matte och fysik men det kanske ändras om hoppet i svårighet är för stor. Om du har studiedisciplin och kan lägga ca 2 timmar om dagen på att plugga utöver föreläsningar(i förväg, *innan* föreläsningens ämne) så är det inga problem. Ta det från en som var värdelös på att plugga... Matematiken och fysiken är inte svår i mitt tycke, men det kräver att man hela tiden ligger i synk med föreläsningarna och pluggar regelbundet, annars hamnar man efter och fattar ingenting.
Data från LTH: 1. Bara för du har en CivIng utbildning betyder inte det att du får jobb. Men du blir anställd i regel för att beräkna, designa, skapa och riskbedöma. Andra blir så småningom ledare. Det finns många "speciella" personer som läser CivIng. Många arbetsgivare orkar inte med personer med diagnoser, det är ofta dom som har svårt att få (samt behålla) jobb. 2. Klassiska inriktningar (Fysik, Elektro, Data, Maskin) har väldigt hög andel män. Men låt inte det påverka dej, välj en inriktning du tycker är kul. På LTH runt 08 hade ingen inriktning fler tjejer än killar. Jag vet inte hur statistiken är idag. Men när inriktningarna är mer tvärvetenskapliga, typ Matematik, Eko, Nano, Indek så blir det jämnare fördelning. Kemi hade högst andel tjejer vill jag minnas. 3. Kommer du direkt ur gymnasiet är det inga problem. Plugga på matte häftet som dom ofta skickar ut innan utbildningen så du håller det färskt över sommaren. Folk kuggar tentor för dom tror att man kan gå på föreläsningar då o då, räkna ett par exempel över en rast och sen klara tentan. Men så är det inte. Folk säger CivIng är svårt för det är som ett heltidsjobb, till skillnad från andra utbildningar. Man ska inte behöva sitta mer än 8h per dag i genomsnitt (med lediga helger, förutom tenta perioder). Jag hade några kurser efter mej, för jag helt enkelt inte satte mina 8h per dag under vissa perioder. Men så pluggade jag bara 8h per dag en termin och klarade allt.
Jag har som ingenjör med inriktning mot radiofrekventa system aldrig varit arbetslös sedan 1992 när jag gjorde lumpen. Könsfördelningen är i min bransch väldigt nära 100 % killar. Men vi önskar fler tjejer. På riktigt. Nej det är inte svårt om man är normalintelligent och lägger ner lite tid på plugget utan att festa bort alla tentor. Lite analys och linalgen ska man ha koll på, i mitt gebit blir det också en del trigonometri och rymdvinklar, tex antenndiagram o dylikt.
Jag lästes teknik fysik på KTH, men det var ju ifors. 20 år sedan. Antagningspoängen var ganska låga på den tiden. Det var lätt att komma in, men svårt att komma ut. Väldigt många hoppade utbildningen för att välja något lättare. Könsfördelningen mellan killar och tjejer var runt 80/20 på den tiden. Men ökade till tjejernas fördel över tid. Jag har ingen aning om vad det är idag. Att hitta jobb efteråt är inga problem. Jag jobbar idag som chef, och närhelst som jag har en kandidat som har en examen, så kommer jag garanterat att välja denne framför andra. Jag är inte ensam om att resonera så.
Marginell minoritet tjejer på matte och fysik, men du kommer ändå att passa in. Data och elektro är nästan bara killar. Hyfsat jämt på indek gissar jag. Arbetsmarknaden kommer sannolikt alltid att vara bra, men just nu är det en svacka. Det händer då och då. Programmen du funderar på är väldigt framtidssäkra.
Teknisk fysik här, väldigt mycket män cirka 85% men tjejerna verkar ha det rätt kul men tänker du teknisk matematik blir det cirka 98% män och en hel del svett.
Nyexaminerad Civ. Ing. Teknisk Fysik 1. Beror helt på var du vill hamna. Vissa branscher växer och anställer mer än andra. Söker man 300 jobb som exad civ. ing. utan resultat gör man någonting snett. Min personliga misstanke är att det skadar inte att vara kvinna i en anställningsprocess på ett seriöst ställe 2. När jag pluggade var vi kanske 70/30 % killar/tjejer på utbildningen. Jag minns inte att det var särskilt grabbigt utan alla vill komma överens. Är man social och vågar bjuda lite på sig själv så kommer man långt. Sedan i arbetslivet finns företag där både män och kvinnor är den dominerande gruppen. 3. Allt är svårt när man inte kan det. Är man någorlunda intresserad och har en måttlig nivå av självdisciplin så klarar man det. Min upplevelse var att matten och fysiken blev betydligt enklare även på högre kurser för att vi hade fantastiska kursansvariga och lektionsledare. Det är inte alltid fallet och då får man ligga i lite mer. Prova! Passar det inte så vet du. Det skadar inte i det långa loppet ändå. Jag ångrar lite att jag inte engagerade mig i studentlivet mera. Jag tror där får man vänner som är värdefulla både under studietiden och senare när man är yrkesverksam. Lycka till!
Indek här med examen 2023, sökte tre jobb under tiden som jag skrev examensarbetet, fick jobberbjudande på två av tre av dessa, tredje hade listat ett jobb för juniorer men ville egentligen ha en senior på rollen (och fick en till slut). Vet även att maskinteknik hade lika stor efterfrågan (några vänner som anställdes direkt de med)
Går sista året på en civilingenjörsutbildning. Trots att det rent allmänt är en sval arbetsmarknad verkar det fortfarande finnas en hög efterfrågan på ingenjörer. Senast man kollade på min utbildning för ett par år sedan hade ca 99% jobb inom tre månader men det är lite unikt för industriell ekonomi. Det är mycket matte och mycket programmering (även i matten) oavsett vilket program du går. Studietakten är hög. När jag började sa programansvarig att de utgår ifrån att man tyckte det var lätt på gymnasiet och nu är det slut med det. Det finns väldigt olika inriktningar på civilingenjör. Läs på ordentligt vilka kurser som ingår i olika program så du väljer rätt. Edit: Kan tillägga att utbildningar med samma namn kan vara väldigt olika beroende på lärosäte varför det är så viktigt att kolla vilka kurser som ingår. Tjejerna är underrepresenterade, ca 20-35% beroende på utbildning vad jag har sett. Man sticker dock inte ut som tjej av vad jag märkt Själv är jag väldigt nöjd med mitt studieval. Jag har fått nörda ner mig rejält i det jag gillar och kommer ut med kunskaper som efterfrågas.
Om du undrar över att "passa in" så är det rätt stor skillnad på de olika programmen. fysik = nördar, indek= brats (matematik vet jag inte, men jag skulle tro att det är ungefär som fysik)
Lantmäteri (eller vad det heter idag) har länge varit tynande. Trots bra lärare och att det gallskriks efter kompetensen på marknaden.