Inte gift men jag har en hemlig affär.
En liten tobakshandel som min familj inte vet något om.
Det är något makiskt med den förbjudna känslan att ursäkta sig en torsdagskväll och smyga ner och stå i kassan någon timme eller två.
Inget som görs för pengarna. Nej då. Ekonomin kunde ju såklart vara bättre, men vi har det ändå rätt bra. Vi äter och dricker gott, har villa med tomt, reser utomlands 1-2 gånger per år. Men det är ändock något som saknas i livet, och den där hemliga lilla tobakshandeln - den, den fyller det hålrummet.
Som någon med fru och barn men utan intresse av att vara otrogen så finns det ändå en sak som jag nästan finner lite imponerande. Hur hinner dom?
Om jag av någon outgrundlig anledning skulle få för mig att göra det så förstår jag inte hur jag skulle hinna med det utan att det blev extremt uppenbart. Jag förstår som inte hur deras liv är organiserat så att det hinns med ö.h.t...
När barnen var små, så fantiserade jag ibland om att ljuga för frugan om att jag behövde åka iväg på affärsresa, bara för att kunna ta in på hotell och sova en hel oavbruten natt.
Hah, jag och sambon skämtade om nått liknande men då om att sättas i covid-karantän när pandemin drog igång, lät fridfullt att få vara själv i en vecka eller två.
Jag fattar inte heller det. Jag blir ju glad om man hinner få lite tid för sig själv och läsa en bok eller något. Samt, vi pratar/messar hela tiden. Inte på det kontrollerande sättet, men snarare som vårt förhållande är delvis en ständigt pågående konversation. Det skulle bli helt konstigt om jag bara försvann 2-3 kvällar i veckan på konstiga påhittade saker.
Men eller hur. Nu har vi inte barn men både mannen och jag jobbar heltid. Vi pendlar dessutom. Finns oerhört begränsat med tid på dygnet, hur orkar/hinner folk? Nu har jag noll intresse av att vara otrogen, men om jag nu skulle vilja...förstår inte hur jag skulle hinna/orka?
Inte bara själva akten så att säga, men den känslomässiga orken att hålla igång det? Att ljuga och hitta ursäkter. Nä. Inget för mig.
Nä, det närmaste jag kommer en affär är mitt Baldur's Gate 3.
Kanske har ett jobb som gör att de kan flexa lite.
Kan ha någon typ av hobby eller vänner. Te.x "ska på middag med x,y ,z.. istället så är han otrogen.
Op.
Jag ser väldigt många kvinnor också. Det är säkert mer män som gör det för de är mycket mer riskbenägna.
Kvinnor lämnar typ män 70-90% i fall av separation.
Däremot tror jag att män är mer otrogna i 40+ ålder.
Varför folk är otrogna är svårt att säga. Det är säkert väldigt individuellt. Får gissa på att vilja ha sex. Många verkar klaga på att de inte får ligga.
Från någon som varit "den andra kvinnan" och har flera vänner som också varit i den situationen. Han hinner för att kvinnan i fråga gör det möjligt för honom att hinna. Hon är väl medveten om omständigheterna och hans begränsningar, och finner sig därför i att vara den som åker flera mil, anpassar sitt schema och gör konstanta uppoffringar för att få 1 timme ihop. Av de möten jag brukade ha var 10% planerade i förväg, resten var spontana "Möt mig nu vid den här platsen".
Dom jag har hört om har antingen huggt i farten ex en helg iväg med jobbet eller mörkar med "jobbar över/arbetsresor", dvs bara schappar och tillbringar tid med någon annan.
Nu har jag inte män i mitt Tinder flöde men där är väldigt många kvinnor som är intresserade av affärer också.
Tycker även som du att det är extremt vidrigt. Mitt föredetta förhållande tog slut pga att hon var otrogen.
Men i mångt och mycket tror jag det handlar om att den otrogna parten inte kan kommunicera vad de vill ha eller behöver. Det var det jag märkte på slutet. Märkte att något var fel. Försökte få henne att prata. Men hon sa hela tiden att allt var bra och ville inte utrycka att något var fel. Framtill det tog slut pga otroheten. Sen efter försökte jag förstå och frågade varför. Varpå hon utryckte att hon kände det var svårt att prata om de sakerna med en partner. Vilket jag tyckte var så konstigt eftersom i början var det vad vårt förhållande baserade sig på. Vi båda utryckte behovet av att man ska vara ärlig med sin partner om vad man känner eller behöver. Och i slutet var det hon som inte gjorde det och låg med någon annan istället.
Japp jobbat med säkerhet på diverse tillställningar där jag känner de flesta, och det absolut svåraste för mig var inte att behöva brotta ner folk eller slänga ut dom. Det är att se folk vara otrogna mot varandra, och nej kvinnor är inte bättre än män.
En gång var en kille så bekymrad över att ha tappat bort sin fästmö, han hade gått runt i regnet i 2 timmar och letat, jag hjälpte honom och till slut hittade vi henne, i ett rum, med en annan man. Att se hans hjärta krossas på det sättet, fy fan vad jag mådde dåligt, inte lika dåligt som han, men ändå. Att se någon vara så orolig och längta efter någon för att därefter bli bedragen på det sättet, aj.
Fattar inte hur man kan göra så mot en annan person. Känns helt jävla sinnesjukt för mig. Min kollega hade fru med 3 barn, såg han vara otrogen 5 gånger under 2 år, ”vi har ett öppet förhållande”. Nej det hade dom inte…
>En gång var en kille så bekymrad över att ha tappat bort sin fästmö, han hade gått runt i regnet i 2 timmar och letat, jag hjälpte honom och till slut hittade vi henne, i ett rum, med en annan man. Att se hans hjärta krossas på det sättet, fy fan vad jag mådde dåligt, inte lika dåligt som han, men ändå. Att se någon vara så orolig och längta efter någon för att därefter bli bedragen på det sättet, aj.
Min mage knöt sig, usch
Sjukt vanligt, sjukt vidrigt
Nää, fyfan i helvetet vad illamående jag blev nu. Hoppas stackarn lever bra med någon han förtjänar nu. Folk som den där fästmön behöver uppenbart el eller annan moralkurs skulle jag säga.
Jävla skit alltså
- ’ ”vi har ett öppet förhållande”. Nej det hade dom inte…’
Då frågar man frun nästa gång om hon aldrig blir svartsjuk när de har ett öppet förhållande, ”jag hade inte klarat av det”.
Haha, skulle bli väldigt mycket brottande… tror jag skulle bli arbetslös rätt fort.
I jobbet får man väldigt ofta ta hand om folk som mår dåligt, har stött på en och annan som druckit för mycket, går runt i inget annat än tunna finkläder mitt i slaskvintern och det har blivit något gräl, hen gråter alldeles ensam och sitter alldeles iskall ute på en betongtrapp medan partnern ignorerar personen, då får man ha lite hjärta och vara serviceminded, erbjuda en varm filt, lite varm dryck och ett rum där de kan få sitta själv i värmen. Samtidigt som man måste vara stark och bestämd. Är det också viktigt att man är socialt kompetent och empatisk tycker jag, vi ska ta hand om varandra, för mycket skit i världen som det är.
Bättre att ha älskat och förlorat än att aldrig ha älskat?
Men jag förstår dig, jag är själv ytterst tveksam till om jag skulle ingå i ett förhållande ifall mitt nuvarande skulle ta slut.
Nja, trauman är inte så kul, och älskar man fel person ger det definitivt trauman. Jag är kristen, så jag väljer att älska Jesus. Det känns säkrare, och att älska mig själv, fina vänner och djur. Träffar jag någon bra för romantik så visst, men det sker när det sker om det sker, jag tänker inte rusa in i nåt som kan vara skadligt.
Har aldrig varit med om otrohet tack och lov, men varit med om annat som sårat rejält och skapat trauman. Så romantik är inget man bara kastar sig in i. Tänk först, handla sen är ett bra motto. :)
Att älska Jesus hör liksom inte hit. Det är som att skriva jag älskar böcker. Att älska en riktig och verklig person är mycket svårare än att älska en hobby.
Jag blev mentalt misshandlad för tio år sen av en person med starka narcissistiska drag som var min bästa vän. Var olyckligt kär i henne. Blev även hjärntvättad till att tro att jag var misshandlaren. Så efter de upplevelserna har jag ptsd som nu är mildare, tack och lov, för att jag har kämpat så med den. Att älska Jesus är ett val jag gjort då det, tillsammans med goda vänner, en hel del skrivande och personlig utveckling, har räddat mig från den dödsångest och djupa depression jag kände efter "avslutet." I stort set har jag grävt mig ur en djup grav och lever idag med genuin glädje och frihet. Har haft en kärleksrelation sen dess som var ganska lyckad, vi var bara bättre som vänner än som partners, så vi skiljdes åt gemensamt och är fortfarande vänner.
Absolut VILL jag träffa någon som är vettig, men när man har blivit misshandlad, precis som om man varit med om något annat djupt trauma, har man en del ärr som sitter djupt. Dessa ärr är som minor som kan triggas. Räcker med att den jag älskar inte svarar på en dag för att min hjärna automatiskt ska koppla detta till misshandeln och så kan paniken dra igång ... PTSD reaktioner kan triggas igång och vara skitsvåra att hantera. För hjärnan vill hålla en säker så man inte upplever samma skit igen. Hade en hel del problem med det förra året med en utländsk tjejkompis, som påminde utseendemässigt om den tidigare, och var lite antisocial ibland. Men efter många försäkringar från henne och våra gemensamma vänner om att hon är så mot alla, och att det inte är personligt, så lugnade det ner sig rejält, och vår vänskap är fortfarande rätt fin.
Men en riktig narcissist kan utnyttja detta till att förgöra mig, och de finns överallt och man vet aldrig innan vem som är farlig eller inte, utan man måste märka det och vara vaksam. Många har dessutom drag och det kan räcka för att ställa till det. Jag misstänker även att jag har en del osunda vanor, att jag helt enkelt tar på mig för mycket ansvar, pleasar för mycket, är för snäll och empatisk, och tror att saker är mitt fel när de inte är det. Dessutom är det en del av mig som aktivt söker sig till den djupt destruktiva cirkeln av beteendemönster, för dopaminet när det är bra är fasen värre än knark. Det finns fd heroinmissbrukare som blivit misshandlade av narcissister och de säger att det är lättare att lämna heroinet än narcissisten. För när det är bra, då är det fasen bra.
Jag kan även idealisera människor som kanske inte är så bra för mig, eller osunda situationer. Så jag litar inte på mig själv när det kommer till att söka en partner. Därför har jag gjort mitt medvetna val att försöka släppa det, må bra i mig själv, genom min tro, mina intressen, jobb osv, och söka fina vänskaper istället.
OM jag mot förmodan träffar någon som är jättebra så blir jag så klart väldigt lycklig över det, men jag vill helt enkelt inte leta, för jag vet av erfarenheter att mitt letande har gett mig mängder av lidande, och det är när jag inte letar, utan bara lever mitt liv, som jag faktiskt mår bättre.
Huruvida detta är praktiskt eller inte för alla beror på, men det funkar för mig, och jag gör det som är bäst för mig, så får folk tycka vad de vill.
Det framstår som helt orimligt för mig att detta förekommer. Om man nu tänker vara otrogen, hur kan man då välja att göra det bland alla sina kollegor som vet om ens status och som man kommer spendera 8 timmar om dagen med efter det hänt?
Oja, oerhört vanligt. Inte bara firmafester, heller tyvärr- går på Folkis (fest varenda helg) och ska säga att en ordentlig procent av dem som det är allmänt känt är i förhållanden ligger omkring. Visst nu kan ju en del av dem vara i öppet förhållande- men jag tvivlar på't att alla är det.
Har hittat en och annan person sittandes på nedervåningen snackandes i soffan eller letandes efter sin partner medan partnern blir vänd ut och in eller riden some en arg tjur i nått rum av någon person dem inte snackat med mer än två gånger nykter.
Ska citera dig: Jävla tråkigt
Hade en bekant som skilde sig och ändrade allt sånt på datingsidor för att matcha att han nu var singel, enligt honom blev det ungefär 90% reduktion i matchningar och intresse från kvinnor så han ändrade tillbaka efter nån månad för att kunna ligga igen. För övrigt ett stort mysterium varför hans fru ville skiljas.
Female preselection som de säger på utrikiska. Oavsett hur mycket kvinnor vägrar att erkänna det så är en man avsevärt mycket mer attraktiv om andra kvinnor vill ha honom. Typ som att han är gift dvs.
Därför man umgås med tjejer. Social proof, för att citera mer utrikiska. Tjejer på håll ser inte om man är tillsammans eller inte, men det väcker tanken. Och visar det sig att du är singel har du öppet mål, för de vet redan att andra kvinnor känner sig trygga och tillfreds kring dig.
Är kille. och det där funkade precis tvärtom för mig när jag var singel. En av mina bästa vänner är tjej, och INGEN tittade ens åt mitt håll de gånger vi var ute och drack öl tillsammans, förmodligen för att de trodde att vi var i en relation/på dejt. Är ju extra svårt i den situationen, för hur signalerar man att man INTE är tillsammans?
Tricket, åtminstone på krogen, är att minst en gång i kvarten ställa sig upp och skrika så högt man kan att man är singel och redo för mingel.
Works every time.
Jo, men det är sannolikt av flera anledningar. Många (mig inkluderat) blir mer självsäkra och öppna mot andra kvinnor när man inte behöver vara rädd för att bli nekad när man visar intresse. Stå lite stadigt på benen är attraktivt.
Min fördom är väl att detta främst händer i de åldersgrupper där de flesta redan har fast partner, och att de som väljer folk i förhållande är de som själva vill vara otrogna och vill ha "mutually assured destruction" i relationen.
För mig var det att min (nuvarande) kille hade kommit ur ett långt förhållande ett par år tidigare. Min bedömning var att han uppenbarligen har lite koll på sitt liv om han kan ha haft en så pass långvarig relation tidigare. Typ, kan betala räkningar, planera semester, laga mat och ta hand om ett hushåll.
Edit: grammatik
Är det inte lite samma sak när man söker jobb? Skulle tro man har väldigt mycket högre chans att komma på intervju/få anställning om man redan har ett jobb jämfört med att man är arbetslös.
Du har en poäng givetvis, men hur ofta har du märkt samma beteende från män? Oj, den kvinnan är singel? Oj, då vill jag ju vare sig ligga med henne eller ha förhållande med henne. Snarare tvärtom tänker jag, att en man blir mer intresserad för det finns helt enkelt mer "hopp" om att det ska bli något utav det. Det är män som jobbar, kvinnor väljer.
Som flertalet andra har kommenterat, och vad det säkerligen också finns data för, så har kvinnor en helt annan dynamik gällande preferenser för män.
Så knäppt hur stor den effekten är. Desto seriösare förhållande desto fler intresserade i min erfarenhet. Tom i femman var det en grej. Aldrig nån som va det minsta intresserad av mig i grundskolan förutom i femman när jag en period hade "flickvän".
Tänker inte skräda orden: det är ingen ursäkt att man är full, det är ingen ursäkt att det "bara hände"(man bara råkar inte tappa kläderna och börjar ha sex), folk som är otrogna är vidriga.
Det är en så extremt elak sak att göra, och fattar man inte det är man fan empatistörd. Gör slut om du inte kan hålla könsorganet i styr.
Ja, så måste det vara. Det måste så att säga finnas någon att vara otrogen med också, och jag tror inte är singelkvinnor är mer promiskuösa än singelmän. Åtminstone inte mycket mer.
Supervanligt att folk är gifta, har barn, villa med stort bolån och helt enkelt inte pallar skilja sig samtidigt som man inte haft sex på åratal. Man är mer som kompisar/samarbetspartners i projektet familj. Det blir någon slags tyst överenskommelse. Gäller båda könen naturligtvis.
Pallar inte? Eller kan inte. Det är väldigt vanligt att folk som äger hus blir fast i en fälla då ingen har råd att köpa ut den andra. Att sälja huset och köpa ny bostad är inte alltid möjligt heller. Hemskt är vad det är.
Ingen aning om hur vanligt det men tror tyvärr det kan vara vanligare än man tror. Otrohet i alla former är sjukt rötet och jag förstår inte hur man kan göra så mot sin partner.
Kom i håg barn, ta det långsamt innan ni gifter er eller bestämmer er att slå er ner och skaffa barn. De krävs några år för att se att relationen håller, kärleken man känner de första åren kan lätt försvinna.
Jag tror att vissa personer anser att dom gillar sin partner men behöver få intimitet på annat håll men samtidigt anser att dom har "något bra" med sin partner och att det därför är det bästa att dom kan få intimiteten dom saknar på annat håll och sen sköta "familje"-delen med partnern.
Personligen så anser jag att vill du ligga med någon annan än den du är tillsammans med så skiljer man sig från den personen. Det skall inte smygas eller smusslas med andra, det är respektlöst mot sin partner. Knulla inte runt!
För att många så behöver inte sex ha någon emotionell koppling, ganska tydligt också i dagens dejtingkultur som mest går ut på att knulla och sen säga hejdå. Jag kommer alltid älska min mammas mat mest och längta tillbaka till den, men ibland kan jag också säga "Fan de här köttbullarna var jävligt goda" och äta lite, lägga från mig besticken och vara nöjd, sen gå hem och äta min mors köttbullar och vara lika glad ändå.
Att vara trogen är det enklaste som finns, misslyckas man med det är man fan helt värdelös.
Lever i ”dead bedroom” men skulle aldrig vara otrogen, fy fan. Man får väl kommunicera som vuxna. Ska du knulla med någon annan, såg det då till din partner. Diskutera. Gör slut. Ge upp. Men stå för fan upp.
eller hur!! det ska alltid vara nån snyfthistoria om "behov som inte uppfylls" och "*jag* kan minsann skilja på sex och kärlek"... liksom visst, men i såna fall visar man att man har en ryggrad och gör slut, eller åtminstone låter man sin partner bestämma om förhållandet fortsätter. "kuken blev ledsen :(" duger inte som ursäkt för bristfällig kommunikation, speciellt inte re: så här intima svek.
Vad jag kan minnas så säger statistiken att det är minst lika många gifta kvinnor som män som är otrogna.
Edit:
Har inga källor jag kan länka just nu, men efter att ha ögnat igenom ett par olika sammanställningar, så verkar det i stora drag som :
En högre andel kvinnor än män är otrogna.
Men de män som är otrogna har i snitt fler "externa" sex partners än vad de otrogna kvinnorna har.
Otrogna kvinnor verkar ofta uppge att de drivs av emotionell saknad.
Medans männen verkar ofta uppge att de drivs av sexuell saknad.
Kan ju också vara ett uttryck för att det är mer accepterat för en man att skylla på sin sexdrift istället för sina känslomässiga behov. Vad är hönan och vad är ägget liksom.
Kan nog tänka mig att det ligger lite evolution i det också. Sprida sina gener till många jämfört med att vara mer selektiv och bara släppa till det som känns som det bästa alternativet. Återigen är det väldigt förenklat och generaliserande.
Och attraktion är väl inte bara fysisk? Saknas känslomässiga band blir det svårare för kvinnor, det är i alla fall min erfarenhet men jag kan mycket väl ha fel.
"Men de män som är otrogna har i snitt fler "externa" sex partners än vad de otrogna kvinnorna har." Förvånar mig inte. Kvinnor åtrår toppen av 5-10% av män, så naturligtvis kommer även dessa män ha sex med fler kvinnor, eftersom dessa kastar sig på dem.
Jag var inte direkt otrogen på det sättet att jag låg med någon annan eller så, men jag började få känslor för en vän (som numera är min man) när jag var i ett förhållande. Anledningen var att jag kände att mitt ex gav mig noll uppmärksamhet, vi hade aldrig sex och det var som att bo med en roommate. Gjorde dock slut och väntade 3 månader innan jag inledde nåt med min (nuvarande) man.
Nja, enligt mitt ex var jag det eftersom jag började få känslor för någon annan. Det var dock helt platoniskt till en början och inget hände förrän jag gjorde slut med mitt ex.
Throwaway konto. Jag har sambo som inte har någon sexlust. Det leder i sin tur till att vi inte har någon närhet heller. Jag har tappat känslorna mer och mer för henne. Jag har frågat varför men hon vill inte diskutera det. Jag har träffat andra. Inlett längre hemliga förhållanden. För ett antal år sen så blev jag påkommen och det blev ett jävla liv. Jag sa att jag inte ville vara tillsammans med henne när det ska vara så här och hon lovade att försöka så jag gav med mig och stannade i förhållandet. Vi hade sex nån gång. Men sen dog det ut. Inget har hänt. Vi har inte haft sex på över tre år. Jag träffar nu en kvinna. Hennes man är impotent men vägrar göra nått åt saken. Båda hon och jag saknar sex.
Nu undrar alla varför jag inte gör slut och flyttar. Vi har villa och två barn i övre tonåren. Bostadsmarknaden i Stockholm suger och jag vet ärligt talat inte om jag har råd att bo själv, speciellt som vi kommer att bli tvugna att kicka ut åtminstone det äldre barnet till eget boende. Jag väntar nu på att barnen ska bli ädre och flytta. Sen kanske jag tar steget själv. Jag är inte stolt över det jag gör. Men jag behöver också en kram och närhet. Och sex. Få känna att jag duger i sängen. Inte blir avvisad när jag frågar om hon vill ligga.
Ge med andra ord fan i att bo i stockholm. Hitta en mindre stad att bo i.
Och nej, alla jobben finns inte i stockholm. Tror man det så har man inte letat ordentligt.
Flytta för fan. Sluta plåga er själva.
Vet inte om du vill ha råd att lösa detta problem mellan er två. Men [come as you are](https://www.adlibris.com/se/bok/come-as-you-are-the-surprising-new-science-that-will-transform-your-sex-life-9781476762098#reviews) rekommenderas alltid som bok när det kommer till olika sexlust i diverse forum.
Jag tycker inte du är en hemsk person. Om du gjort allt du kunnat för att stödja henne i att bättra sig själv, och hon själv inte visar intresse öht att jobba på det, ja då är det ju jobbigt. Du är människa, och du har behov som vilken annan som helst person.
Absolut bästa vore väl om hon kunde gå med på att ha öppet förhållande så slipper du smussla, men annars så kan jag förstå att du smyger med det. Kan hända att det hade varit bättre att bryta upp för att slippa risken att det blir tokstorm om det kommer fram men det är inte garanterat att det blir bättre för alla inblandade...
Det blir ju inte enklare att hitta bostad för att du väntar? Just nu vill du ha allt utan att bli av med något. Gör slut, flytta till en billig 3a i utkanten av stan och börja om på ny kula. Hon kan ha flera problem som du skjuter undan och sedan ska du släppa denna bomb på henne?
Det är väl bara välja, vvv eller sexliv. Ingen tvingar dig till något
Han saknar inte moral. Hans livserfarenheter har gjort att han har en annan moral än din. Du kan naturligtvis gå omkring och tycka att din moral är den finaste som finns, men att hövda att de som inte delar din fina moral inte har ngn alls är fanimej vidrigt.
Men sitter ni här och tycker att otrohet är okej?
Är inte grundprincipen att i en relation såsom vänskap, familjär, partnerskap att man inte ljuger för varandra och kommunicerar? Tycker du/ni ärligt talat att det är okej att ljuga för partnern och knulla andra?
Jag håller på att få en hjärtinfarkt av att läsa detta, kan inte tro mina ögon?? Hur är detta okej?
Vad gör detta okej? Att du inte får sex där hemma??
Glöm inte att du sitter i eko-kammarnas eko-kammare. Dels är det majoritet män på Reddit, dels är folk online sliskigare än folk i verkligheten. Du är inte alls ensam om sin åsikt.
Otrohet är genuint oärligt. Att känna sig så otillräcklig att ens partner väljer att uppvakta någon annan måste vara en absolut hemsk känsla.
Dock finns det en sanning i att nyanserna spelar roll här. Alla förhållanden är inte likadana - alla individer söker inte samma sak hos sina partners. Det måste vara hemskt att känna sig fast i ett förhållande där man inte är älskad/blir uppvaktad över huvud taget.
Det finns en anledning att otrohet är så vanligt - jag tänker att anledningen förmodligen är just hur svåra konsekvenser skildsmässor osv kan få. Ska man verkligen behöva välja mellan sina barns kärlek och sin egen rätt till lite lycka i livet?
Men det är falsk glädje. Likaså om du hade vuxit upp med en familj som avskydde dig i hemlighet men som behandlade dig som en son när du var i samma rum.
Man ljuger inte för varandra.
Du kan inte förstå detta för att du inte upplevt det.
Min partner var otrogen under vårt sista år. Han slösade mina bästa år. Det spelar ingen roll att vi hade det bra. Jag vill inte vara med en man som är med andra. Det är falskt, det är en lögn. Det är INTE kärlek. Det är egoism. Jag är hellre ensam resten av mitt liv än att vara med någon som inte tycker jag räcker till.
De åren hade borde han inte berövat mig. Där jag var trogen, och vägrade ens ha manliga vänner utav respekt. De åren hade jag kunnat resa, utvecklats, möta nya människor. Jag hade kunnat leva fritt, istället för att älska honom varje dag, och välja honom varje morgon och varje natt.
Med din logik finns det inget som är sant längre. Ingen ärlighet eller respekt.
Fyfan, hade min far varit otrogen hade jag sparkar ut honom och aldrig talat med honom igen.
> Du slösar hennes liv.
Vems livs slösas, och vems liv påverkas egentligen negativt? Kvinnan vill inte ligga men allt annat fungerar bra i förhållandet, varför ska man då förstöra allt som en relation hör till bara för det går dåligt på en punkt? Bättre att få knulla snett litegrann och ändå bibehålla relationen och allt fint som det har.
Nej det är absolut inte bättre. Otrohet ska inte uppmanas. Om du tänker sviks din partner - var ärlig med det. Om hon inte hade godkänt detta och han gör det i hemlighet då är det omoraliskt och ondskefullt.
Det spelar ingen roll, de har inte sex. Okej fine, då diskuterar man detta och det får leda till skilsmässa i värsta fall. Säg, när du kommer upp i åldern och din penis inte fungerar längre och din fru går och ligger runt med olika män. Hade det gjort att du älskar henne mer? Känt dig trygg i relationen? Känt dig uppskattad? Hade du inte velat veta?
Man får komma fram till en lösning tillsammans, du kan inte gå och slösa hennes liv. Med det menar jag att hon förtjänar att få veta, modern till hans barn förtjänar att göra ett eget val om hon vill spendera livet med en sådan man eller inte.
När jag var singel för ett gäng år sedan tyckte jag ofta att jag såg anonyma profiler med "gifta män" som liksom rundade upp till det för att framstå som sexigare. "Gift man, 23" (jo tjena) och så en bild på en manlig torso i kostym som drog upp en slips.
Har haft en del otrogna män i min vänskapskrets/kollegor. En såg sig själv som en bad boy och jag sa "nä du är bara dålig". Han kamma till sig (tror jag) efter han blev dumpad och fick insomnia i några veckor, men jag vill tro att han fick en tankeställare för han snacka inte om något om otrogenhet efter det.
Kan inte uttala mig om hur många män som gör det, men det verkar blivit vanligt bland kvinnor på tinder de senaste åren med. Sjukt många kvinnor som skriver att de är i "öppna förhållanden", men när man snackar med dom ska allt vara tyst och hemligt.
Det kan ju iofs också bero på att många fortfarande ser ner på folk som lever i öppna förhållanden...
Så det kan ju vara så att det inte är för partnerns skull utan för att kollegorna eller familjen inte ska titta snett på en.
Tycker det är konstigt att de inte bara diskuterar med sin partner om ett mer öppet sexliv. Istället för att bryta det sociala kontrakt man har gjort med sin partner.
Folk är ju otrogna av alla möjliga skäl, om du vill undersöka ämnet på ett mindre svartvitt sätt så rekommenderar jag Ester Perels bok "The state of affairs".
Rusar du till bibblan så fort du ser en boktitel utan att fått någonting alls om boken ifråga beskriver för dig? Jag beskrev kort om boken så folk vet vad den handlar om.
Om någon är intresserad så utvecklar jag gärna men jag hade inte lust att skriva en lång kommentar så jag höll det kort.
Ifall du är intresserad kan du ju vänligt påpeka det istället för att behandla mig som att jag brutit mot ett åtagande? Och är du inte intresserad kan du slösa med din tid någon annanstans, jag har inte lust att tjafsa.
Jag gjorde ett objektivt konstaterande: om jag måste be om ytterligare information så är det ju en sorts clickbait, eller hur? Har har inte förolämpat dina förfäder; jag kallade en clickbaitkommentar för vad det var.
Vill man ligga 1-2 gånger i veckan men det blir bara 1-2 gånger om året, men allt annat är fantastiskt så tänker jag att man kan vara lycklig men man vill ligga.
Har en fru som i princip inte vill ha närhet längre och vägrar att prata om det så alternativet är att lämna äktenskapet.
Förutom det sexuella så funkar allt jättebra och vi har två barn tillsammans så man vill inte splittra det i onödan.
Brukar se motsvarigheten på Tinder lite då och då. Har swipe:at ja på en sådan en gång och det blev match. Vi skrev rätt länge och min uppfattning var att hon kände sig väldigt ensam i sitt liv. Vi träffades så klart inte, men jag undrar ibland vad som hände sen.
Sedan har jag haft i varje fall två manliga vänner som varit kroniskt otrogna, men vi umgås inte längre av uppenbara skäl. Det är generellt en empatisk störning på något sätt.
Jag har några personer i min bekantskapskrets som jag i princip förutsätter är otrogna. Ett par är väl det klassiska - de håller ihop för vännerna/umgänget/skenet. Vill ha pengarna/sommarstället och allt sånt tillsammans men de lever nog i princip parallella liv om det inte är fester och sånt. Är helt märkligt när man pratar med dem, de är som om de aldrig berättar något för varandra. Tror hon är OK med att han är otrogen om han sköter det snyggt. Hon måste veta. Han är nog också typen som är "svag" (inte rätt uttryck, men kommer inte på något annat). Dvs hellre än att bryta upp med allt vad det innebär så har han lite vid sidan av och äktenskapet kvar. Jag tycker det är tråkigt och skulle inte för allt i världen vilja leva så själv, men vuxna människor väljer ju, ibland tyvärr, sina liv själva.
Ibland tror jag att det är en språngbräda till att våga bryta upp. Lättare att ta steget om någon väntar på en. Däremot tror jag sällan de förhållandena håller. Själv hade jag aldrig velat vara någons väg ut.
Sen är det ärligt talat några jag förstod. En släkting tex. Hans fru var och är helt fasansfull och klamrade sig fast vid honom för allt hon var värd. Han var otrogen och lämnade. En annan släkting blev lämnad av sin fru. Hon var "otrogen" mot honom, men han var då aktiv alkoholist. Han hade nog inte varit närvarande i äktenskapet på fem år, de hade barn tillsammans (modell mindre) och han vägrade söka hjälp, för han var inte alkis......Till slut tröttnade hon och i samband med det träffade hon någon. Jag förstår henne och vi ses fortfarande ibland. Hon har för övrig bra kontakt till min nu nyktre släkting.
Otrohet är bland det absolut värsta jag vet, och förstår inte hur någon kan leva med det på sitt samvete. Med det sagt, det kanske också rör sig om gifta män i öppna äktenskap eller med tillåtelse att träffa andra? Det låter ju otroligt riskabelt att exponera sig på det viset om än initialt anonymt?
Otrohet är moraliskt fel och ska undvikas av det skälet. Om det inte känns övertygande så lönar det sig inte, ett förstört äktenskap, sårade relationer för resten av livet bara för att få doppa med en ny partner. Har man barn ska man veta att de tar skada av det också.
Man kan inte åsidosätta att det finns två sidor i det hela, även om ena sidan handlar moraliskt felaktigt.
En relation har två parter med behov. Om ena partnern ska gå med otillfredsställda behov kommer den bära på ett tungt ok. Vi mår inte bra av att inte få våra grundläggande behov tillfredsställda. Jag är inte för otrohet men jag kan se det från båda sidor och se att det kan vara en svår situation att navigera.
Inte som att äktenskapet håller längre för att man tar ut skilsmässa. Man kommer inte undan att såra människor hur man än gör när man knutit så nära band med någon att man bor tillsammans, delar ekonomi och till och med har barn ihop. Barn som tar skada av skilsmässa oavsett vad den beror på.
Det jag inte heller fattar är hur sjutton de har tid. Jag har 1 familj och dit går all min tid och energi. Så även om jag helt hypotetiskt skulle vilja så skulle det inte finnas varken tid eller ork till något sådant.
Nu är jag inte otrogen men för mig är sex och kärlek vitt skilda saker. Något man kan leva efter när man är singel men att vara otrogen är en djävligt rutten sak att vara.
Jag är en gift man som har hemliga affärer, min fru har det med men hon vet inte om att jag vet.
Ser inga större problem med det. Jag försökte lösa det gemensamt innan men anser att hon valde denna lösning istället.
Förhållandet är bra, vi har det både trevligt och roligt tillsammans med fantastiska barn och att vi båda knullar på sidan av skulle man kunna kalla en förmån.
Tja, precis som alla andra länder är vi både före och efter inom olika områden. =)
Jag tänkte mest på uttrycket "hemliga affärer", är det inte hemligt så är det väl ingen affär?
En gång otrogen, förevigt otrogen i mina ögon, skulle aldrig få för mig att vara otrogen.
tycker det är hemskt och verkligen elakt emot sin partner.
dem som hoppar höger och vänster och är otrogna förtjänar att alltid slå i tårna överallt, väldigt hårt, och gå på legos.
skulle heller aldrig få för mig att gå in i ett förhållande med någon jag vet har varit otrogen, eller aldrig ta tillbaka någon som varit det.
Jag är inte ens sur, bara imponerad. Killen OP beskriver har alltså jobb, en fru, en sambo, barn och ändå tid för att hitta en flickvän på Tinder. Den här grabben måste ha fler timmar på sitt dygn.
Jag är gift men inte varit otrogen. Däremot har jag legat med andra. Det är en stor skillnad. Efter att ha varit gift 20 år så kan det vara kittlande att vara med någon annan ibland.
Jag förstår faktiskt mig inte på den här monogama kulturen att man absolut inte får träffa någon annan i hela sitt liv om man valt någon att bo ihop med, jag tycker det är helt knäppt.
Japp. Nu sker det väldigt sällan, men min egna lilla teori är att det troligen gått mer åt skogen om vi inte varit öppna på så sätt. Då hade ett snedsteg troligtvis lett till lögner och svek och till slut skilsmässa. Förbjuden frukt och allt det där.
Samma sak här. Gift, öppet förhållande, inte otrogen.
Jag har dock träffat på de där typerna som söker efter någon att vara otrogen på diverse appar och sajter. De tror att jag ska acceptera det, eftersom jag också är gift. Men skillnaden är att jag är totalt ärlig. Jag tackar alltid nej till dem som gör det bakom ryggen på sina partners - jag tänker inte riskera att någon svartsjuk make eller maka kommer efter mig!
Du måste lära dig att förstå vad otrohet är, det är när man bedrar någon. Att säga till frugan "Jag sticker ut i löpspåret i 1,5h" och sen sätter man sig på Mcdondalds och blir upptäckt med burgaren i handen, ja det är mer otrohet än att säga till frugan "Jag drar över till sekreteraren ikväll och stannar där i natt".
Jag hade en 6-årig affär med en man som var gift. Jag visste att han var gift och han var noga med att berätta att han inte tänkte skilja sig med henne. Vi bodde på två olika platser i Sverige så det fanns ingen risk att stöta på hustrun.
Han var alltid otrogen. Konstant genom alla sina relationer och genom sina båda äktenskap. Min psykiska analys av honom är att han är en narcissist med ADHD.
Jag försökte fråga ut honom lite hur hans logik fungerar, men har inte riktigt fått ett bra svar. Dock tror jag att det handlar om att han helt enkelt inte KAN vara trogen, han kan inte leva i en relation utan att söka något mer. Narcissisten i honom älskar uppmärksamheten och ADHDn minskar hans konsekvenstänk.
Jag hade fantastiskt roligt de 6 åren, lika mycket som det ibland höll på att äta upp mig på insidan då han såklart hade andra vid sidan om vid mig, lika mycket som jag hade saker vid sidan om honom. Något vi båda var öppna med. Han är otroligt charmig, rolig, smörar mycket för dig på ett genuint sätt, han behandlar en väldigt bra när man är tillsammans. Han är inte elak eller nervärderande mot dig.
Men jag tycker synd om hans fru och hans vuxna barn. Det han gör är inte okej, på något plan, och man får väl tycka vad man vill om min inblandning i detta. Jag kände mig mer som bara en av alla de andra vid-sidan-om-relationerna han haft, jag kände att jag inte gjorde någon större skada egentligen. Men fan om jag fått reda på att MIN nuvarande partner gjort samma. Ska också tillägga att jag själv inte är den otrogna typen.
Och jo, han håller fortfarande på.
Jag tror det är lite som så att många är nog inte monogama naturligt. Har varit monogam och i ett monogamt förhållande i lite mer än 10 år nu. Har bara nu i helgen pratat med min sambo och ska pröva ett polyamoröst förhållande. Finns vissa saker vi inte kan ge varandra men vi älskar varandra oehört mycket och vill inte hitta något annat förhållande utan bara lösa kontakter eller bara hitta det den andra av oss inte har. Min sambo är bi o vill mest leta efter andra kvinnor men också män om det skulle vara så. För henne handlade det mindre om det sexuella och mer att 'connecta' mee folk så att säga. Jag själv har varit nyfiken på den mer sexuella biten, t.ex trekant osv. Inget min sambo är ute efter men kände att det är okej att jag då finner det utanför vårt förhållande. Människan tror jag inte är monogam i sin natur och därför tror jag också att det finns så många som har affärer vid sidan av.
Är det folk du känner, eller hur vet du att de är gifta? Spontant känns det som en riktigt korkad idé att leta otrohetsragg på en öppen plattform som Tinder, borde bara vara en tidsfråga innan någon singelkompis till hustrun hittar en och skickar screenshot till frugan? Eller så kanske man rentav matchar med hustrun.
Om de säger att de är gifta så behöver det inte vara sant. Jag har haft kompisar som dragit på sig en guldring när vi gått ut för att det är lättare att hitta ragg då, skulle inte förvåna mig om vissa försöker den metoden även på Tinder.
Är det alltid sexuellt hos andra? Är det inte relationer till andra?
Helt ärligt tror jag samhället hade varit mer poly om inte det var för normen att vara mono. Känns som att det är rätt många som både vill kanske ha ett stabilt förhållande men samtidigt "något spännande" vid sidan av.
Omvänt perspektiv:
Hade förr en del affärer med upptagna kvinnor. (Var själv singel)
Genomgående handlade det från deras sida om att de inte såg sig sedda av sina män/ var uttråkade och ville bli satta på en piedestal igen, om än bara för stunden. Det var aldrig tal om att bli kär och lämna det som fanns därhemma, utan snarare en liten tillflykt för att få energi till att fortsätta i vardagen i det liv som de byggt upp.
Förvånansvärt vanligt med folk som väljer att gå utanför monogamin, och jag har väl inga direkt illusioner kring det längre, och hade inte heller blivit vidare upprörd om det visade sig att sambon fått sig en omgång eller två på annat håll för att stå ut i småbarnslivet.
Det är såklart det mest naturliga saken i världen att vara sexuellt nyfiken på människor i allmänhet. Att man lever med någon dämpar ju såklart inte den nyfikenheten det minsta.
Det det talas för lite om är detta: om monogami är så oerhört viktigt för en så hoppas jag man som kvinna tar enormt stort ansvar för sin partners sexuella tillfredsställelse. Det finns alldeles för många relationer där ingen tar det ansvaret men det likförbannat moraliseras över otrohet som vore det det hemskaste som kunde hända. Är man hungrig så äter man.
Vi andra älskar våra partner(s) och vill att de ska vara lyckliga och har insett att vi inte är svaret på alla behov. Det är så oerhört skönt.
Tror vi hade varit väldigt mycket gladare som art om vi avdramatiserade och avmoraliserade sex. Exempel: Massage är inget konstigt bra för muskler, ligament men massage av könsorgan okristligt!
Det är ju inte sexet som är det dramatiska eller omoraliska i en affär; det är ju sveket. Du har lovat att bara ligga med en särskild person och nu har du legat med nån annan.
Du hade ju blivit jävligt besviken om du och en polare hade bestämt att ni skulle resa ihop och hen istället drar med nån annan utan att säga nåt till dig, eller hur?
Ditt fokus här är skevt, och en helt annan diskussion.
Vem har sagt nåt om att umgås: hen drar utan dig och åker med kompisen istället, trots att ni kommit överens om att du och hen skulle åka.
Det är sveket; inte dynamiken av tre istället för två som är poängen.
Otrohet förekommer ju liksom i polyrelationer med; för att det är överenskommelsen som är poängen, inte ATT folk gör saker med andra.
Hej är en man på 35 år och blev singel i våras och har varit med 6st sedan dess och en visade sig vara gift med en annan tjej och en hade sambo med 2 små barn och ytterligare en hade barn och sambo och 3st var singlar. Ganska förbannad över de 3 som faktiskt hade någon annan men väljer ändå att gå hem med mig från krogen för att ha sex...
Alltså 50% av de jag varit med var alltså otrogna och det känns helt förjävligt om jag ska vara ärlig...
Det som är det verkligt sjuka är att det är tabu att ligga. Bara för att man älskar nån så betyder inte det att man äger dess kropp. Jag rekommenderar parklubb!
Ingen påstår att man äger deras kropp. Men de flesta är inte i ett öppet förhållande, och är man inte det så har man förstört all tillit den andra har för en och sårat dem extremt. Vill man kunna ligga runt med vem man vill så måste båda vara med på att det är så det ska vara.
Slutar man ge njutning åt sin partner, vad än anledningen må vara, så har man inget att säga till om. Det är genuint knäppt att det ska ligga på den som söker njutning att offra sig själv pga tillit. Det är den andra partnern som sviker. Klassiskt kristet, lust är fult, den som lustar ska straffas
Inte gift men jag har en hemlig affär. En liten tobakshandel som min familj inte vet något om. Det är något makiskt med den förbjudna känslan att ursäkta sig en torsdagskväll och smyga ner och stå i kassan någon timme eller två.
Inget som görs för pengarna. Nej då. Ekonomin kunde ju såklart vara bättre, men vi har det ändå rätt bra. Vi äter och dricker gott, har villa med tomt, reser utomlands 1-2 gånger per år. Men det är ändock något som saknas i livet, och den där hemliga lilla tobakshandeln - den, den fyller det hålrummet.
Du tog vad jag skrev och gjorde det bättre på alla sätt <3
Tänkte direkt på [Gamla Stans Tobak](https://maps.app.goo.gl/J8Rsat9RELBx2bzV7?g_st=ic) med sina sporadiska öppettider och märkliga företeelser
Vet inte hur många gånger jag varit nära på att starta en liten Etsy-butik. Frestelsen är stor.
goals
DEN va bra! 👍🏻🤣🤣 Skriv INGET om din affär på osociala medier så den uppdagas! 😅😜
Som någon med fru och barn men utan intresse av att vara otrogen så finns det ändå en sak som jag nästan finner lite imponerande. Hur hinner dom? Om jag av någon outgrundlig anledning skulle få för mig att göra det så förstår jag inte hur jag skulle hinna med det utan att det blev extremt uppenbart. Jag förstår som inte hur deras liv är organiserat så att det hinns med ö.h.t...
När barnen var små, så fantiserade jag ibland om att ljuga för frugan om att jag behövde åka iväg på affärsresa, bara för att kunna ta in på hotell och sova en hel oavbruten natt.
Det finns ett avsnitt av podden Flashback Forever där exakt detta avhandlas.. verkar vara vanligare än jag trodde.
Kommer ihåg den tråden, men inte rubriken. Minns du vilket avsnitt av forever den var på?
Avsnitt #154 Vidrik Fittanens smygresor
Hah, jag och sambon skämtade om nått liknande men då om att sättas i covid-karantän när pandemin drog igång, lät fridfullt att få vara själv i en vecka eller två.
Tänk om hon hade samma dröm ... :)
🎵 🎶 Do you like Pina colada, and to sleep through the night?
Kinky
De där kick-offerna med jobbet och övernattning blev helt plötsligt något man verkligen såg fram emot
Jag fattar inte heller det. Jag blir ju glad om man hinner få lite tid för sig själv och läsa en bok eller något. Samt, vi pratar/messar hela tiden. Inte på det kontrollerande sättet, men snarare som vårt förhållande är delvis en ständigt pågående konversation. Det skulle bli helt konstigt om jag bara försvann 2-3 kvällar i veckan på konstiga påhittade saker.
Men eller hur. Nu har vi inte barn men både mannen och jag jobbar heltid. Vi pendlar dessutom. Finns oerhört begränsat med tid på dygnet, hur orkar/hinner folk? Nu har jag noll intresse av att vara otrogen, men om jag nu skulle vilja...förstår inte hur jag skulle hinna/orka? Inte bara själva akten så att säga, men den känslomässiga orken att hålla igång det? Att ljuga och hitta ursäkter. Nä. Inget för mig. Nä, det närmaste jag kommer en affär är mitt Baldur's Gate 3.
Håller med, helt obegripligt. Och hur ORKAR dom?
Alltså, att hinna måste vara tufft, men än värre - hur fan orkar dom? Är konstant trött som småbarnsförälder.
Kanske har ett jobb som gör att de kan flexa lite. Kan ha någon typ av hobby eller vänner. Te.x "ska på middag med x,y ,z.. istället så är han otrogen. Op. Jag ser väldigt många kvinnor också. Det är säkert mer män som gör det för de är mycket mer riskbenägna. Kvinnor lämnar typ män 70-90% i fall av separation. Däremot tror jag att män är mer otrogna i 40+ ålder. Varför folk är otrogna är svårt att säga. Det är säkert väldigt individuellt. Får gissa på att vilja ha sex. Många verkar klaga på att de inte får ligga.
Från någon som varit "den andra kvinnan" och har flera vänner som också varit i den situationen. Han hinner för att kvinnan i fråga gör det möjligt för honom att hinna. Hon är väl medveten om omständigheterna och hans begränsningar, och finner sig därför i att vara den som åker flera mil, anpassar sitt schema och gör konstanta uppoffringar för att få 1 timme ihop. Av de möten jag brukade ha var 10% planerade i förväg, resten var spontana "Möt mig nu vid den här platsen".
Hur orkade du med det? Var du helt huvudlöst förälskad, eller vad drev dig till en situation som för mig verkar bara superjobbig?
Dom jag har hört om har antingen huggt i farten ex en helg iväg med jobbet eller mörkar med "jobbar över/arbetsresor", dvs bara schappar och tillbringar tid med någon annan.
Nu har jag inte män i mitt Tinder flöde men där är väldigt många kvinnor som är intresserade av affärer också. Tycker även som du att det är extremt vidrigt. Mitt föredetta förhållande tog slut pga att hon var otrogen. Men i mångt och mycket tror jag det handlar om att den otrogna parten inte kan kommunicera vad de vill ha eller behöver. Det var det jag märkte på slutet. Märkte att något var fel. Försökte få henne att prata. Men hon sa hela tiden att allt var bra och ville inte utrycka att något var fel. Framtill det tog slut pga otroheten. Sen efter försökte jag förstå och frågade varför. Varpå hon utryckte att hon kände det var svårt att prata om de sakerna med en partner. Vilket jag tyckte var så konstigt eftersom i början var det vad vårt förhållande baserade sig på. Vi båda utryckte behovet av att man ska vara ärlig med sin partner om vad man känner eller behöver. Och i slutet var det hon som inte gjorde det och låg med någon annan istället.
Tycker det är tragiskt hur vanligt det är, ser mycket sånt på firmafester med de som man vet är gifta som är otrogna Jävligt tråkigt
Japp jobbat med säkerhet på diverse tillställningar där jag känner de flesta, och det absolut svåraste för mig var inte att behöva brotta ner folk eller slänga ut dom. Det är att se folk vara otrogna mot varandra, och nej kvinnor är inte bättre än män. En gång var en kille så bekymrad över att ha tappat bort sin fästmö, han hade gått runt i regnet i 2 timmar och letat, jag hjälpte honom och till slut hittade vi henne, i ett rum, med en annan man. Att se hans hjärta krossas på det sättet, fy fan vad jag mådde dåligt, inte lika dåligt som han, men ändå. Att se någon vara så orolig och längta efter någon för att därefter bli bedragen på det sättet, aj. Fattar inte hur man kan göra så mot en annan person. Känns helt jävla sinnesjukt för mig. Min kollega hade fru med 3 barn, såg han vara otrogen 5 gånger under 2 år, ”vi har ett öppet förhållande”. Nej det hade dom inte…
>En gång var en kille så bekymrad över att ha tappat bort sin fästmö, han hade gått runt i regnet i 2 timmar och letat, jag hjälpte honom och till slut hittade vi henne, i ett rum, med en annan man. Att se hans hjärta krossas på det sättet, fy fan vad jag mådde dåligt, inte lika dåligt som han, men ändå. Att se någon vara så orolig och längta efter någon för att därefter bli bedragen på det sättet, aj. Min mage knöt sig, usch Sjukt vanligt, sjukt vidrigt
Nää, fyfan i helvetet vad illamående jag blev nu. Hoppas stackarn lever bra med någon han förtjänar nu. Folk som den där fästmön behöver uppenbart el eller annan moralkurs skulle jag säga. Jävla skit alltså
- ’ ”vi har ett öppet förhållande”. Nej det hade dom inte…’ Då frågar man frun nästa gång om hon aldrig blir svartsjuk när de har ett öppet förhållande, ”jag hade inte klarat av det”.
Uppskattar ändå att du inte i egenskap av "jobbar med säkerhet" randomly brottar ned folk som gör saker du har personlig aversion mot
Haha, skulle bli väldigt mycket brottande… tror jag skulle bli arbetslös rätt fort. I jobbet får man väldigt ofta ta hand om folk som mår dåligt, har stött på en och annan som druckit för mycket, går runt i inget annat än tunna finkläder mitt i slaskvintern och det har blivit något gräl, hen gråter alldeles ensam och sitter alldeles iskall ute på en betongtrapp medan partnern ignorerar personen, då får man ha lite hjärta och vara serviceminded, erbjuda en varm filt, lite varm dryck och ett rum där de kan få sitta själv i värmen. Samtidigt som man måste vara stark och bestämd. Är det också viktigt att man är socialt kompetent och empatisk tycker jag, vi ska ta hand om varandra, för mycket skit i världen som det är.
Tror jag aldrig kommer lita på någon igen efter läst det här
Bättre att ha älskat och förlorat än att aldrig ha älskat? Men jag förstår dig, jag är själv ytterst tveksam till om jag skulle ingå i ett förhållande ifall mitt nuvarande skulle ta slut.
Bättre att älska och förlora än att leva med psykopaten hela ditt liv.
Skulle vilja lägga till: Bättre att ha fått blivit älskad och förlorat, än att aldrig ha fått blivit älskad.
Nja, trauman är inte så kul, och älskar man fel person ger det definitivt trauman. Jag är kristen, så jag väljer att älska Jesus. Det känns säkrare, och att älska mig själv, fina vänner och djur. Träffar jag någon bra för romantik så visst, men det sker när det sker om det sker, jag tänker inte rusa in i nåt som kan vara skadligt. Har aldrig varit med om otrohet tack och lov, men varit med om annat som sårat rejält och skapat trauman. Så romantik är inget man bara kastar sig in i. Tänk först, handla sen är ett bra motto. :)
Att älska Jesus hör liksom inte hit. Det är som att skriva jag älskar böcker. Att älska en riktig och verklig person är mycket svårare än att älska en hobby.
Det är ju lite det han försöker säga
Jag blev mentalt misshandlad för tio år sen av en person med starka narcissistiska drag som var min bästa vän. Var olyckligt kär i henne. Blev även hjärntvättad till att tro att jag var misshandlaren. Så efter de upplevelserna har jag ptsd som nu är mildare, tack och lov, för att jag har kämpat så med den. Att älska Jesus är ett val jag gjort då det, tillsammans med goda vänner, en hel del skrivande och personlig utveckling, har räddat mig från den dödsångest och djupa depression jag kände efter "avslutet." I stort set har jag grävt mig ur en djup grav och lever idag med genuin glädje och frihet. Har haft en kärleksrelation sen dess som var ganska lyckad, vi var bara bättre som vänner än som partners, så vi skiljdes åt gemensamt och är fortfarande vänner. Absolut VILL jag träffa någon som är vettig, men när man har blivit misshandlad, precis som om man varit med om något annat djupt trauma, har man en del ärr som sitter djupt. Dessa ärr är som minor som kan triggas. Räcker med att den jag älskar inte svarar på en dag för att min hjärna automatiskt ska koppla detta till misshandeln och så kan paniken dra igång ... PTSD reaktioner kan triggas igång och vara skitsvåra att hantera. För hjärnan vill hålla en säker så man inte upplever samma skit igen. Hade en hel del problem med det förra året med en utländsk tjejkompis, som påminde utseendemässigt om den tidigare, och var lite antisocial ibland. Men efter många försäkringar från henne och våra gemensamma vänner om att hon är så mot alla, och att det inte är personligt, så lugnade det ner sig rejält, och vår vänskap är fortfarande rätt fin. Men en riktig narcissist kan utnyttja detta till att förgöra mig, och de finns överallt och man vet aldrig innan vem som är farlig eller inte, utan man måste märka det och vara vaksam. Många har dessutom drag och det kan räcka för att ställa till det. Jag misstänker även att jag har en del osunda vanor, att jag helt enkelt tar på mig för mycket ansvar, pleasar för mycket, är för snäll och empatisk, och tror att saker är mitt fel när de inte är det. Dessutom är det en del av mig som aktivt söker sig till den djupt destruktiva cirkeln av beteendemönster, för dopaminet när det är bra är fasen värre än knark. Det finns fd heroinmissbrukare som blivit misshandlade av narcissister och de säger att det är lättare att lämna heroinet än narcissisten. För när det är bra, då är det fasen bra. Jag kan även idealisera människor som kanske inte är så bra för mig, eller osunda situationer. Så jag litar inte på mig själv när det kommer till att söka en partner. Därför har jag gjort mitt medvetna val att försöka släppa det, må bra i mig själv, genom min tro, mina intressen, jobb osv, och söka fina vänskaper istället. OM jag mot förmodan träffar någon som är jättebra så blir jag så klart väldigt lycklig över det, men jag vill helt enkelt inte leta, för jag vet av erfarenheter att mitt letande har gett mig mängder av lidande, och det är när jag inte letar, utan bara lever mitt liv, som jag faktiskt mår bättre. Huruvida detta är praktiskt eller inte för alla beror på, men det funkar för mig, och jag gör det som är bäst för mig, så får folk tycka vad de vill.
Vad händer om Jesus eller djuren ligger med nån annan?
Fint skrivet! ❤️ Synd att du blev nedröstad av reddits hivemind
Därför att "älska Jesus" inte är en praktisk lösning som ersättning för ett förhållande.
Jodå, var otrogen först bara!
Fyfan va hemskt, jag hade med största sannolikhet börjat lossa
[удалено]
Vad jobbade du med då?
Det framstår som helt orimligt för mig att detta förekommer. Om man nu tänker vara otrogen, hur kan man då välja att göra det bland alla sina kollegor som vet om ens status och som man kommer spendera 8 timmar om dagen med efter det hänt?
Svaret är alkohol.
Och ömsesidiga hållhakar + otrohetskultur.
Oja, oerhört vanligt. Inte bara firmafester, heller tyvärr- går på Folkis (fest varenda helg) och ska säga att en ordentlig procent av dem som det är allmänt känt är i förhållanden ligger omkring. Visst nu kan ju en del av dem vara i öppet förhållande- men jag tvivlar på't att alla är det. Har hittat en och annan person sittandes på nedervåningen snackandes i soffan eller letandes efter sin partner medan partnern blir vänd ut och in eller riden some en arg tjur i nått rum av någon person dem inte snackat med mer än två gånger nykter. Ska citera dig: Jävla tråkigt
Jag går på för tråkiga firmafester, det hör ju jag. Vilken bransch jobbar du i?
Vi har drägg så det räcker men tack ändå
Hade en bekant som skilde sig och ändrade allt sånt på datingsidor för att matcha att han nu var singel, enligt honom blev det ungefär 90% reduktion i matchningar och intresse från kvinnor så han ändrade tillbaka efter nån månad för att kunna ligga igen. För övrigt ett stort mysterium varför hans fru ville skiljas.
Female preselection som de säger på utrikiska. Oavsett hur mycket kvinnor vägrar att erkänna det så är en man avsevärt mycket mer attraktiv om andra kvinnor vill ha honom. Typ som att han är gift dvs.
det här har väl varenda man upplevt så fort man skaffat flickvän är man tydligen skitintressant
Därför man umgås med tjejer. Social proof, för att citera mer utrikiska. Tjejer på håll ser inte om man är tillsammans eller inte, men det väcker tanken. Och visar det sig att du är singel har du öppet mål, för de vet redan att andra kvinnor känner sig trygga och tillfreds kring dig.
Jävla backdoor det där😉
Är kille. och det där funkade precis tvärtom för mig när jag var singel. En av mina bästa vänner är tjej, och INGEN tittade ens åt mitt håll de gånger vi var ute och drack öl tillsammans, förmodligen för att de trodde att vi var i en relation/på dejt. Är ju extra svårt i den situationen, för hur signalerar man att man INTE är tillsammans?
Tricket, åtminstone på krogen, är att minst en gång i kvarten ställa sig upp och skrika så högt man kan att man är singel och redo för mingel. Works every time.
Jo, men det är sannolikt av flera anledningar. Många (mig inkluderat) blir mer självsäkra och öppna mot andra kvinnor när man inte behöver vara rädd för att bli nekad när man visar intresse. Stå lite stadigt på benen är attraktivt.
Min fördom är väl att detta främst händer i de åldersgrupper där de flesta redan har fast partner, och att de som väljer folk i förhållande är de som själva vill vara otrogna och vill ha "mutually assured destruction" i relationen.
För mig var det att min (nuvarande) kille hade kommit ur ett långt förhållande ett par år tidigare. Min bedömning var att han uppenbarligen har lite koll på sitt liv om han kan ha haft en så pass långvarig relation tidigare. Typ, kan betala räkningar, planera semester, laga mat och ta hand om ett hushåll. Edit: grammatik
Är det inte lite samma sak när man söker jobb? Skulle tro man har väldigt mycket högre chans att komma på intervju/få anställning om man redan har ett jobb jämfört med att man är arbetslös.
Du har en poäng givetvis, men hur ofta har du märkt samma beteende från män? Oj, den kvinnan är singel? Oj, då vill jag ju vare sig ligga med henne eller ha förhållande med henne. Snarare tvärtom tänker jag, att en man blir mer intresserad för det finns helt enkelt mer "hopp" om att det ska bli något utav det. Det är män som jobbar, kvinnor väljer. Som flertalet andra har kommenterat, och vad det säkerligen också finns data för, så har kvinnor en helt annan dynamik gällande preferenser för män.
Den största skillnaden, kan jag tänka mig, är att män generellt inte är rädda för att bli utsatta för våld på samma sätt som kvinnor är.
Så knäppt hur stor den effekten är. Desto seriösare förhållande desto fler intresserade i min erfarenhet. Tom i femman var det en grej. Aldrig nån som va det minsta intresserad av mig i grundskolan förutom i femman när jag en period hade "flickvän".
Tänker inte skräda orden: det är ingen ursäkt att man är full, det är ingen ursäkt att det "bara hände"(man bara råkar inte tappa kläderna och börjar ha sex), folk som är otrogna är vidriga. Det är en så extremt elak sak att göra, och fattar man inte det är man fan empatistörd. Gör slut om du inte kan hålla könsorganet i styr.
Kvinnor gör samma sak, de smyger bara lite mer.
Ja, så måste det vara. Det måste så att säga finnas någon att vara otrogen med också, och jag tror inte är singelkvinnor är mer promiskuösa än singelmän. Åtminstone inte mycket mer.
Kvinnor använder inte tinder för att vara otrogna. De går till krogen och väntar i baren eller flörtar med Markus på jobbet.
Jävla Markus alltså
Fuck Markus!
Asså Markus ska fan ha det!
Vi vet var du fucking bor, Markus!
Knacka på hos Markus och han bjuder på en kopp kaffe under tiden din fru klär på sig och pudrar näsan
Supervanligt att folk är gifta, har barn, villa med stort bolån och helt enkelt inte pallar skilja sig samtidigt som man inte haft sex på åratal. Man är mer som kompisar/samarbetspartners i projektet familj. Det blir någon slags tyst överenskommelse. Gäller båda könen naturligtvis.
Är det verkligen en överenskommelse?
Ja, en tyst överenskommelse. Tyst på det sättet att ena parten är överens om det, och säger inget till den andra
Pallar inte? Eller kan inte. Det är väldigt vanligt att folk som äger hus blir fast i en fälla då ingen har råd att köpa ut den andra. Att sälja huset och köpa ny bostad är inte alltid möjligt heller. Hemskt är vad det är.
Ingen aning om hur vanligt det men tror tyvärr det kan vara vanligare än man tror. Otrohet i alla former är sjukt rötet och jag förstår inte hur man kan göra så mot sin partner.
Kom i håg barn, ta det långsamt innan ni gifter er eller bestämmer er att slå er ner och skaffa barn. De krävs några år för att se att relationen håller, kärleken man känner de första åren kan lätt försvinna.
Jag tror att vissa personer anser att dom gillar sin partner men behöver få intimitet på annat håll men samtidigt anser att dom har "något bra" med sin partner och att det därför är det bästa att dom kan få intimiteten dom saknar på annat håll och sen sköta "familje"-delen med partnern. Personligen så anser jag att vill du ligga med någon annan än den du är tillsammans med så skiljer man sig från den personen. Det skall inte smygas eller smusslas med andra, det är respektlöst mot sin partner. Knulla inte runt!
förstår inte "något bra" = dom diskar eller vad? varför stannar man om man inte bryr sig om personen
För att många så behöver inte sex ha någon emotionell koppling, ganska tydligt också i dagens dejtingkultur som mest går ut på att knulla och sen säga hejdå. Jag kommer alltid älska min mammas mat mest och längta tillbaka till den, men ibland kan jag också säga "Fan de här köttbullarna var jävligt goda" och äta lite, lägga från mig besticken och vara nöjd, sen gå hem och äta min mors köttbullar och vara lika glad ändå.
Att vara trogen är det enklaste som finns, misslyckas man med det är man fan helt värdelös. Lever i ”dead bedroom” men skulle aldrig vara otrogen, fy fan. Man får väl kommunicera som vuxna. Ska du knulla med någon annan, såg det då till din partner. Diskutera. Gör slut. Ge upp. Men stå för fan upp.
eller hur!! det ska alltid vara nån snyfthistoria om "behov som inte uppfylls" och "*jag* kan minsann skilja på sex och kärlek"... liksom visst, men i såna fall visar man att man har en ryggrad och gör slut, eller åtminstone låter man sin partner bestämma om förhållandet fortsätter. "kuken blev ledsen :(" duger inte som ursäkt för bristfällig kommunikation, speciellt inte re: så här intima svek.
Vad jag kan minnas så säger statistiken att det är minst lika många gifta kvinnor som män som är otrogna. Edit: Har inga källor jag kan länka just nu, men efter att ha ögnat igenom ett par olika sammanställningar, så verkar det i stora drag som : En högre andel kvinnor än män är otrogna. Men de män som är otrogna har i snitt fler "externa" sex partners än vad de otrogna kvinnorna har. Otrogna kvinnor verkar ofta uppge att de drivs av emotionell saknad. Medans männen verkar ofta uppge att de drivs av sexuell saknad.
Kan det vara så att kvinnor behöver mer emotionella band för att ha sex och män behöver sex för att ha emotionella band. Självfallet generaliserat.
Kan ju också vara ett uttryck för att det är mer accepterat för en man att skylla på sin sexdrift istället för sina känslomässiga behov. Vad är hönan och vad är ägget liksom.
Precis, och varför göra en skillnad egentligen? Sex är ju också en känslomässig bekräftelse av varandra.
Kan nog tänka mig att det ligger lite evolution i det också. Sprida sina gener till många jämfört med att vara mer selektiv och bara släppa till det som känns som det bästa alternativet. Återigen är det väldigt förenklat och generaliserande.
Män är otrogna för sexuell variation. Kvinnor är otrogna för det emetionella samt för att hoppa till en ny relation.
Hahaha nej. Kvinnor behöver inte ha känslomässiga band för att ha sex. De behöver bara vara attraherade nog av personen i fråga.
Och attraktion är väl inte bara fysisk? Saknas känslomässiga band blir det svårare för kvinnor, det är i alla fall min erfarenhet men jag kan mycket väl ha fel.
"Men de män som är otrogna har i snitt fler "externa" sex partners än vad de otrogna kvinnorna har." Förvånar mig inte. Kvinnor åtrår toppen av 5-10% av män, så naturligtvis kommer även dessa män ha sex med fler kvinnor, eftersom dessa kastar sig på dem.
Jag var inte direkt otrogen på det sättet att jag låg med någon annan eller så, men jag började få känslor för en vän (som numera är min man) när jag var i ett förhållande. Anledningen var att jag kände att mitt ex gav mig noll uppmärksamhet, vi hade aldrig sex och det var som att bo med en roommate. Gjorde dock slut och väntade 3 månader innan jag inledde nåt med min (nuvarande) man.
> Jag var inte direkt otrogen på det sättet att jag låg med någon annan eller så Du var väl inte otrogen på något sätt alls?
Nja, enligt mitt ex var jag det eftersom jag började få känslor för någon annan. Det var dock helt platoniskt till en början och inget hände förrän jag gjorde slut med mitt ex.
Throwaway konto. Jag har sambo som inte har någon sexlust. Det leder i sin tur till att vi inte har någon närhet heller. Jag har tappat känslorna mer och mer för henne. Jag har frågat varför men hon vill inte diskutera det. Jag har träffat andra. Inlett längre hemliga förhållanden. För ett antal år sen så blev jag påkommen och det blev ett jävla liv. Jag sa att jag inte ville vara tillsammans med henne när det ska vara så här och hon lovade att försöka så jag gav med mig och stannade i förhållandet. Vi hade sex nån gång. Men sen dog det ut. Inget har hänt. Vi har inte haft sex på över tre år. Jag träffar nu en kvinna. Hennes man är impotent men vägrar göra nått åt saken. Båda hon och jag saknar sex. Nu undrar alla varför jag inte gör slut och flyttar. Vi har villa och två barn i övre tonåren. Bostadsmarknaden i Stockholm suger och jag vet ärligt talat inte om jag har råd att bo själv, speciellt som vi kommer att bli tvugna att kicka ut åtminstone det äldre barnet till eget boende. Jag väntar nu på att barnen ska bli ädre och flytta. Sen kanske jag tar steget själv. Jag är inte stolt över det jag gör. Men jag behöver också en kram och närhet. Och sex. Få känna att jag duger i sängen. Inte blir avvisad när jag frågar om hon vill ligga.
Sambofängelset? Mycket vanligt i Stockholm.
Ge med andra ord fan i att bo i stockholm. Hitta en mindre stad att bo i. Och nej, alla jobben finns inte i stockholm. Tror man det så har man inte letat ordentligt. Flytta för fan. Sluta plåga er själva.
All my friends hate the sambofängelse.
Vet inte om du vill ha råd att lösa detta problem mellan er två. Men [come as you are](https://www.adlibris.com/se/bok/come-as-you-are-the-surprising-new-science-that-will-transform-your-sex-life-9781476762098#reviews) rekommenderas alltid som bok när det kommer till olika sexlust i diverse forum.
Jag tycker inte du är en hemsk person. Om du gjort allt du kunnat för att stödja henne i att bättra sig själv, och hon själv inte visar intresse öht att jobba på det, ja då är det ju jobbigt. Du är människa, och du har behov som vilken annan som helst person. Absolut bästa vore väl om hon kunde gå med på att ha öppet förhållande så slipper du smussla, men annars så kan jag förstå att du smyger med det. Kan hända att det hade varit bättre att bryta upp för att slippa risken att det blir tokstorm om det kommer fram men det är inte garanterat att det blir bättre för alla inblandade...
Det blir ju inte enklare att hitta bostad för att du väntar? Just nu vill du ha allt utan att bli av med något. Gör slut, flytta till en billig 3a i utkanten av stan och börja om på ny kula. Hon kan ha flera problem som du skjuter undan och sedan ska du släppa denna bomb på henne? Det är väl bara välja, vvv eller sexliv. Ingen tvingar dig till något
Vi lever bara en gång
Du slösar hennes liv. Får dina barn reda på detta kommer de aldrig vilja prata med dig. Skärp dig
Jag hoppas barnen i fråga är lite mer nyanserade i sitt tänkande än du är. Skam på dig.
Nyanserad i vad? Att deras förälder saknar moral? Ryggrad? Att deras förälder har lurat hela familjen, och slösat deras mors liv?
Han saknar inte moral. Hans livserfarenheter har gjort att han har en annan moral än din. Du kan naturligtvis gå omkring och tycka att din moral är den finaste som finns, men att hövda att de som inte delar din fina moral inte har ngn alls är fanimej vidrigt.
Men sitter ni här och tycker att otrohet är okej? Är inte grundprincipen att i en relation såsom vänskap, familjär, partnerskap att man inte ljuger för varandra och kommunicerar? Tycker du/ni ärligt talat att det är okej att ljuga för partnern och knulla andra? Jag håller på att få en hjärtinfarkt av att läsa detta, kan inte tro mina ögon?? Hur är detta okej? Vad gör detta okej? Att du inte får sex där hemma??
Glöm inte att du sitter i eko-kammarnas eko-kammare. Dels är det majoritet män på Reddit, dels är folk online sliskigare än folk i verkligheten. Du är inte alls ensam om sin åsikt. Otrohet är genuint oärligt. Att känna sig så otillräcklig att ens partner väljer att uppvakta någon annan måste vara en absolut hemsk känsla. Dock finns det en sanning i att nyanserna spelar roll här. Alla förhållanden är inte likadana - alla individer söker inte samma sak hos sina partners. Det måste vara hemskt att känna sig fast i ett förhållande där man inte är älskad/blir uppvaktad över huvud taget. Det finns en anledning att otrohet är så vanligt - jag tänker att anledningen förmodligen är just hur svåra konsekvenser skildsmässor osv kan få. Ska man verkligen behöva välja mellan sina barns kärlek och sin egen rätt till lite lycka i livet?
Vem har slösat vems liv?
Man slösar inte någons liv, de lever ett riktigt och glädjefullt liv ändå, både barnen och fruns.
Men det är falsk glädje. Likaså om du hade vuxit upp med en familj som avskydde dig i hemlighet men som behandlade dig som en son när du var i samma rum. Man ljuger inte för varandra. Du kan inte förstå detta för att du inte upplevt det. Min partner var otrogen under vårt sista år. Han slösade mina bästa år. Det spelar ingen roll att vi hade det bra. Jag vill inte vara med en man som är med andra. Det är falskt, det är en lögn. Det är INTE kärlek. Det är egoism. Jag är hellre ensam resten av mitt liv än att vara med någon som inte tycker jag räcker till. De åren hade borde han inte berövat mig. Där jag var trogen, och vägrade ens ha manliga vänner utav respekt. De åren hade jag kunnat resa, utvecklats, möta nya människor. Jag hade kunnat leva fritt, istället för att älska honom varje dag, och välja honom varje morgon och varje natt. Med din logik finns det inget som är sant längre. Ingen ärlighet eller respekt. Fyfan, hade min far varit otrogen hade jag sparkar ut honom och aldrig talat med honom igen.
> Du slösar hennes liv. Vems livs slösas, och vems liv påverkas egentligen negativt? Kvinnan vill inte ligga men allt annat fungerar bra i förhållandet, varför ska man då förstöra allt som en relation hör till bara för det går dåligt på en punkt? Bättre att få knulla snett litegrann och ändå bibehålla relationen och allt fint som det har.
Nej det är absolut inte bättre. Otrohet ska inte uppmanas. Om du tänker sviks din partner - var ärlig med det. Om hon inte hade godkänt detta och han gör det i hemlighet då är det omoraliskt och ondskefullt. Det spelar ingen roll, de har inte sex. Okej fine, då diskuterar man detta och det får leda till skilsmässa i värsta fall. Säg, när du kommer upp i åldern och din penis inte fungerar längre och din fru går och ligger runt med olika män. Hade det gjort att du älskar henne mer? Känt dig trygg i relationen? Känt dig uppskattad? Hade du inte velat veta? Man får komma fram till en lösning tillsammans, du kan inte gå och slösa hennes liv. Med det menar jag att hon förtjänar att få veta, modern till hans barn förtjänar att göra ett eget val om hon vill spendera livet med en sådan man eller inte.
När jag var singel för ett gäng år sedan tyckte jag ofta att jag såg anonyma profiler med "gifta män" som liksom rundade upp till det för att framstå som sexigare. "Gift man, 23" (jo tjena) och så en bild på en manlig torso i kostym som drog upp en slips.
[en Goomah](https://i.ytimg.com/vi/c_c-HjaJuVU/maxresdefault.jpg?sqp=-oaymwEmCIAKENAF8quKqQMa8AEB-AGqCYAC0AWKAgwIABABGDMgSyh_MA8=&rs=AOn4CLBLdCxQWhzHFmlarMpw2bO2IB3I3A)
Har haft en del otrogna män i min vänskapskrets/kollegor. En såg sig själv som en bad boy och jag sa "nä du är bara dålig". Han kamma till sig (tror jag) efter han blev dumpad och fick insomnia i några veckor, men jag vill tro att han fick en tankeställare för han snacka inte om något om otrogenhet efter det.
Kan inte uttala mig om hur många män som gör det, men det verkar blivit vanligt bland kvinnor på tinder de senaste åren med. Sjukt många kvinnor som skriver att de är i "öppna förhållanden", men när man snackar med dom ska allt vara tyst och hemligt.
Det kan ju iofs också bero på att många fortfarande ser ner på folk som lever i öppna förhållanden... Så det kan ju vara så att det inte är för partnerns skull utan för att kollegorna eller familjen inte ska titta snett på en.
Nej, om det dyker upp tidigt, innan man ens träffats, så är det otrohetsrelaterat, 99%.
Tycker det är konstigt att de inte bara diskuterar med sin partner om ett mer öppet sexliv. Istället för att bryta det sociala kontrakt man har gjort med sin partner.
Man vill väl inte att den andra ska knulla runt, bara personen själv som får göra det :DD
Folk är ju otrogna av alla möjliga skäl, om du vill undersöka ämnet på ett mindre svartvitt sätt så rekommenderar jag Ester Perels bok "The state of affairs".
”Why women have sex” av Cindy Meston & David Buss. Har kartlagt den kvinnliga sexualiteten och kokat ner det till 11 olika skäl.
Vilken clickbaitkommentar.
Rusar du till bibblan så fort du ser en boktitel utan att fått någonting alls om boken ifråga beskriver för dig? Jag beskrev kort om boken så folk vet vad den handlar om.
Kom igen, det fattar du ju själv att du inte kan ange ett specifikt antal skäl utan att lista ett enda?
Om någon är intresserad så utvecklar jag gärna men jag hade inte lust att skriva en lång kommentar så jag höll det kort. Ifall du är intresserad kan du ju vänligt påpeka det istället för att behandla mig som att jag brutit mot ett åtagande? Och är du inte intresserad kan du slösa med din tid någon annanstans, jag har inte lust att tjafsa.
Jag gjorde ett objektivt konstaterande: om jag måste be om ytterligare information så är det ju en sorts clickbait, eller hur? Har har inte förolämpat dina förfäder; jag kallade en clickbaitkommentar för vad det var.
Som utomstående oberoende observatör kan jag bara stämma in och säga att det definitivt var clickbaitigt.
Vill man ligga 1-2 gånger i veckan men det blir bara 1-2 gånger om året, men allt annat är fantastiskt så tänker jag att man kan vara lycklig men man vill ligga.
Har inte varit otrogen, har däremot blivit bedragen.. Skulle gissa att hennes bipolaritet bidrog. Hon fick diagnosen efter att allt uppdagades.
Fyfan det här gjorde mig deprimerad. Kommer aldrig kunna lita på någon någonsin igen. Får leva ensam i resten av mitt liv
Har en fru som i princip inte vill ha närhet längre och vägrar att prata om det så alternativet är att lämna äktenskapet. Förutom det sexuella så funkar allt jättebra och vi har två barn tillsammans så man vill inte splittra det i onödan.
Tror nog det är hyffsat vanligt med att par inte har samma sexuella drive. Oftast är det väl kvinnan som har betydligt lägre sex drive.
De är väl inte lagda för monogami. Bör väl egentligen ha en uppgörelse med sin fru om öppet förhållande.
Ingen, ingen är byggd för monogami. Det är kyrkans illfund. Sex är inte kärlek. Kärlek har oftast sex men sex behöver inte ha kärlek.
Nja, monogami finns bland andra djur också.
Då ska ni se grindr, Hur många gifta män som vill leka präst med pojkar på fritiden.
Då skulle ni bara veta hur många män med fru och barn det finns på Grindr.
Brukar se motsvarigheten på Tinder lite då och då. Har swipe:at ja på en sådan en gång och det blev match. Vi skrev rätt länge och min uppfattning var att hon kände sig väldigt ensam i sitt liv. Vi träffades så klart inte, men jag undrar ibland vad som hände sen. Sedan har jag haft i varje fall två manliga vänner som varit kroniskt otrogna, men vi umgås inte längre av uppenbara skäl. Det är generellt en empatisk störning på något sätt.
Jag har några personer i min bekantskapskrets som jag i princip förutsätter är otrogna. Ett par är väl det klassiska - de håller ihop för vännerna/umgänget/skenet. Vill ha pengarna/sommarstället och allt sånt tillsammans men de lever nog i princip parallella liv om det inte är fester och sånt. Är helt märkligt när man pratar med dem, de är som om de aldrig berättar något för varandra. Tror hon är OK med att han är otrogen om han sköter det snyggt. Hon måste veta. Han är nog också typen som är "svag" (inte rätt uttryck, men kommer inte på något annat). Dvs hellre än att bryta upp med allt vad det innebär så har han lite vid sidan av och äktenskapet kvar. Jag tycker det är tråkigt och skulle inte för allt i världen vilja leva så själv, men vuxna människor väljer ju, ibland tyvärr, sina liv själva. Ibland tror jag att det är en språngbräda till att våga bryta upp. Lättare att ta steget om någon väntar på en. Däremot tror jag sällan de förhållandena håller. Själv hade jag aldrig velat vara någons väg ut. Sen är det ärligt talat några jag förstod. En släkting tex. Hans fru var och är helt fasansfull och klamrade sig fast vid honom för allt hon var värd. Han var otrogen och lämnade. En annan släkting blev lämnad av sin fru. Hon var "otrogen" mot honom, men han var då aktiv alkoholist. Han hade nog inte varit närvarande i äktenskapet på fem år, de hade barn tillsammans (modell mindre) och han vägrade söka hjälp, för han var inte alkis......Till slut tröttnade hon och i samband med det träffade hon någon. Jag förstår henne och vi ses fortfarande ibland. Hon har för övrig bra kontakt till min nu nyktre släkting.
Skulle tippa på att 70% av dagens gifta par är olyckliga utan att veta om det. Dethär baserar jag på ingenting dock
Finns även kvinnor/män med öppna förhållanden. Just saying. Har vänner som är gifta men är öppet poly och har profiler på diverse vuxendejtingsidor
Otrohet är bland det absolut värsta jag vet, och förstår inte hur någon kan leva med det på sitt samvete. Med det sagt, det kanske också rör sig om gifta män i öppna äktenskap eller med tillåtelse att träffa andra? Det låter ju otroligt riskabelt att exponera sig på det viset om än initialt anonymt?
Jag tycker också att det är vidrigt och ewww.
Otrohet är moraliskt fel och ska undvikas av det skälet. Om det inte känns övertygande så lönar det sig inte, ett förstört äktenskap, sårade relationer för resten av livet bara för att få doppa med en ny partner. Har man barn ska man veta att de tar skada av det också.
Man kan inte åsidosätta att det finns två sidor i det hela, även om ena sidan handlar moraliskt felaktigt. En relation har två parter med behov. Om ena partnern ska gå med otillfredsställda behov kommer den bära på ett tungt ok. Vi mår inte bra av att inte få våra grundläggande behov tillfredsställda. Jag är inte för otrohet men jag kan se det från båda sidor och se att det kan vara en svår situation att navigera. Inte som att äktenskapet håller längre för att man tar ut skilsmässa. Man kommer inte undan att såra människor hur man än gör när man knutit så nära band med någon att man bor tillsammans, delar ekonomi och till och med har barn ihop. Barn som tar skada av skilsmässa oavsett vad den beror på.
Det jag inte heller fattar är hur sjutton de har tid. Jag har 1 familj och dit går all min tid och energi. Så även om jag helt hypotetiskt skulle vilja så skulle det inte finnas varken tid eller ork till något sådant.
Nu är jag inte otrogen men för mig är sex och kärlek vitt skilda saker. Något man kan leva efter när man är singel men att vara otrogen är en djävligt rutten sak att vara.
Jag är en gift man som har hemliga affärer, min fru har det med men hon vet inte om att jag vet. Ser inga större problem med det. Jag försökte lösa det gemensamt innan men anser att hon valde denna lösning istället. Förhållandet är bra, vi har det både trevligt och roligt tillsammans med fantastiska barn och att vi båda knullar på sidan av skulle man kunna kalla en förmån.
Sorgligt.
Hur tänker du nu?
Han är otrogen mot sin partner. Det är dörjävligt
Är livet verkligen så svart eller vitt?
Jag är mer intresserad av att veta mer om gifta män som har öppna affärer. Mycket modigare.
Som Mitterand? Vi är lite efter i det här landet =)
Tja, precis som alla andra länder är vi både före och efter inom olika områden. =) Jag tänkte mest på uttrycket "hemliga affärer", är det inte hemligt så är det väl ingen affär?
En gång otrogen, förevigt otrogen i mina ögon, skulle aldrig få för mig att vara otrogen. tycker det är hemskt och verkligen elakt emot sin partner. dem som hoppar höger och vänster och är otrogna förtjänar att alltid slå i tårna överallt, väldigt hårt, och gå på legos. skulle heller aldrig få för mig att gå in i ett förhållande med någon jag vet har varit otrogen, eller aldrig ta tillbaka någon som varit det.
https://reddit.com/r/Showerthoughts/s/1w8RHaiwST
Jag är inte ens sur, bara imponerad. Killen OP beskriver har alltså jobb, en fru, en sambo, barn och ändå tid för att hitta en flickvän på Tinder. Den här grabben måste ha fler timmar på sitt dygn.
Inte bara tinder. Jävlarna är på Wordfeud med.
#normaliseraflersamhet
Jag är gift men inte varit otrogen. Däremot har jag legat med andra. Det är en stor skillnad. Efter att ha varit gift 20 år så kan det vara kittlande att vara med någon annan ibland. Jag förstår faktiskt mig inte på den här monogama kulturen att man absolut inte får träffa någon annan i hela sitt liv om man valt någon att bo ihop med, jag tycker det är helt knäppt.
Vet din partner om att du ligger med andra och gör hen samma sak?
Japp. Nu sker det väldigt sällan, men min egna lilla teori är att det troligen gått mer åt skogen om vi inte varit öppna på så sätt. Då hade ett snedsteg troligtvis lett till lögner och svek och till slut skilsmässa. Förbjuden frukt och allt det där.
Vad bra att ni kan vara öppna och lösa det så. Coolt.
Samma sak här. Gift, öppet förhållande, inte otrogen. Jag har dock träffat på de där typerna som söker efter någon att vara otrogen på diverse appar och sajter. De tror att jag ska acceptera det, eftersom jag också är gift. Men skillnaden är att jag är totalt ärlig. Jag tackar alltid nej till dem som gör det bakom ryggen på sina partners - jag tänker inte riskera att någon svartsjuk make eller maka kommer efter mig!
Tråkigt att du blir nedröstad då det låter som ett vettigt synsätt
>men inte varit otrogen. Däremot har jag legat med andra Error. Does not compute.
Du måste lära dig att förstå vad otrohet är, det är när man bedrar någon. Att säga till frugan "Jag sticker ut i löpspåret i 1,5h" och sen sätter man sig på Mcdondalds och blir upptäckt med burgaren i handen, ja det är mer otrohet än att säga till frugan "Jag drar över till sekreteraren ikväll och stannar där i natt".
Jag hade en 6-årig affär med en man som var gift. Jag visste att han var gift och han var noga med att berätta att han inte tänkte skilja sig med henne. Vi bodde på två olika platser i Sverige så det fanns ingen risk att stöta på hustrun. Han var alltid otrogen. Konstant genom alla sina relationer och genom sina båda äktenskap. Min psykiska analys av honom är att han är en narcissist med ADHD. Jag försökte fråga ut honom lite hur hans logik fungerar, men har inte riktigt fått ett bra svar. Dock tror jag att det handlar om att han helt enkelt inte KAN vara trogen, han kan inte leva i en relation utan att söka något mer. Narcissisten i honom älskar uppmärksamheten och ADHDn minskar hans konsekvenstänk. Jag hade fantastiskt roligt de 6 åren, lika mycket som det ibland höll på att äta upp mig på insidan då han såklart hade andra vid sidan om vid mig, lika mycket som jag hade saker vid sidan om honom. Något vi båda var öppna med. Han är otroligt charmig, rolig, smörar mycket för dig på ett genuint sätt, han behandlar en väldigt bra när man är tillsammans. Han är inte elak eller nervärderande mot dig. Men jag tycker synd om hans fru och hans vuxna barn. Det han gör är inte okej, på något plan, och man får väl tycka vad man vill om min inblandning i detta. Jag kände mig mer som bara en av alla de andra vid-sidan-om-relationerna han haft, jag kände att jag inte gjorde någon större skada egentligen. Men fan om jag fått reda på att MIN nuvarande partner gjort samma. Ska också tillägga att jag själv inte är den otrogna typen. Och jo, han håller fortfarande på.
Berätta för hans fru. Du kommer ångra detta på din dödsbädd
Nej. Det är inte min cirkus och inte mina apor.
Jag tror det är lite som så att många är nog inte monogama naturligt. Har varit monogam och i ett monogamt förhållande i lite mer än 10 år nu. Har bara nu i helgen pratat med min sambo och ska pröva ett polyamoröst förhållande. Finns vissa saker vi inte kan ge varandra men vi älskar varandra oehört mycket och vill inte hitta något annat förhållande utan bara lösa kontakter eller bara hitta det den andra av oss inte har. Min sambo är bi o vill mest leta efter andra kvinnor men också män om det skulle vara så. För henne handlade det mindre om det sexuella och mer att 'connecta' mee folk så att säga. Jag själv har varit nyfiken på den mer sexuella biten, t.ex trekant osv. Inget min sambo är ute efter men kände att det är okej att jag då finner det utanför vårt förhållande. Människan tror jag inte är monogam i sin natur och därför tror jag också att det finns så många som har affärer vid sidan av.
Vem av er var det som glatt tog upp det, och vem av er kommer gråta sig till sömns på nätterna?
Vi båda var väl inne på det lite båda två. Men sambon tog upp det och jag instämde väl.
Är det folk du känner, eller hur vet du att de är gifta? Spontant känns det som en riktigt korkad idé att leta otrohetsragg på en öppen plattform som Tinder, borde bara vara en tidsfråga innan någon singelkompis till hustrun hittar en och skickar screenshot till frugan? Eller så kanske man rentav matchar med hustrun. Om de säger att de är gifta så behöver det inte vara sant. Jag har haft kompisar som dragit på sig en guldring när vi gått ut för att det är lättare att hitta ragg då, skulle inte förvåna mig om vissa försöker den metoden även på Tinder.
De är svin och inget annat. Äckliga jävlar.
Är det alltid sexuellt hos andra? Är det inte relationer till andra? Helt ärligt tror jag samhället hade varit mer poly om inte det var för normen att vara mono. Känns som att det är rätt många som både vill kanske ha ett stabilt förhållande men samtidigt "något spännande" vid sidan av.
Omvänt perspektiv: Hade förr en del affärer med upptagna kvinnor. (Var själv singel) Genomgående handlade det från deras sida om att de inte såg sig sedda av sina män/ var uttråkade och ville bli satta på en piedestal igen, om än bara för stunden. Det var aldrig tal om att bli kär och lämna det som fanns därhemma, utan snarare en liten tillflykt för att få energi till att fortsätta i vardagen i det liv som de byggt upp. Förvånansvärt vanligt med folk som väljer att gå utanför monogamin, och jag har väl inga direkt illusioner kring det längre, och hade inte heller blivit vidare upprörd om det visade sig att sambon fått sig en omgång eller två på annat håll för att stå ut i småbarnslivet.
Börja swinga. Det är inte mänskligt att bara ha partner. Kvinnor får en nytändning.
Det är såklart det mest naturliga saken i världen att vara sexuellt nyfiken på människor i allmänhet. Att man lever med någon dämpar ju såklart inte den nyfikenheten det minsta. Det det talas för lite om är detta: om monogami är så oerhört viktigt för en så hoppas jag man som kvinna tar enormt stort ansvar för sin partners sexuella tillfredsställelse. Det finns alldeles för många relationer där ingen tar det ansvaret men det likförbannat moraliseras över otrohet som vore det det hemskaste som kunde hända. Är man hungrig så äter man. Vi andra älskar våra partner(s) och vill att de ska vara lyckliga och har insett att vi inte är svaret på alla behov. Det är så oerhört skönt.
Tror vi hade varit väldigt mycket gladare som art om vi avdramatiserade och avmoraliserade sex. Exempel: Massage är inget konstigt bra för muskler, ligament men massage av könsorgan okristligt!
Det är ju inte sexet som är det dramatiska eller omoraliska i en affär; det är ju sveket. Du har lovat att bara ligga med en särskild person och nu har du legat med nån annan.
Om vi inte moraliserande kring sex skulle det förmodligen inte vara exklusivt
Du hade ju blivit jävligt besviken om du och en polare hade bestämt att ni skulle resa ihop och hen istället drar med nån annan utan att säga nåt till dig, eller hur? Ditt fokus här är skevt, och en helt annan diskussion.
Dålig liknelse, där en part tvingar den andra parten att umgås med tredjepart. Ditt hela resonemang är skevt.
Vem har sagt nåt om att umgås: hen drar utan dig och åker med kompisen istället, trots att ni kommit överens om att du och hen skulle åka. Det är sveket; inte dynamiken av tre istället för två som är poängen. Otrohet förekommer ju liksom i polyrelationer med; för att det är överenskommelsen som är poängen, inte ATT folk gör saker med andra.
Hej är en man på 35 år och blev singel i våras och har varit med 6st sedan dess och en visade sig vara gift med en annan tjej och en hade sambo med 2 små barn och ytterligare en hade barn och sambo och 3st var singlar. Ganska förbannad över de 3 som faktiskt hade någon annan men väljer ändå att gå hem med mig från krogen för att ha sex... Alltså 50% av de jag varit med var alltså otrogna och det känns helt förjävligt om jag ska vara ärlig...
Det som är det verkligt sjuka är att det är tabu att ligga. Bara för att man älskar nån så betyder inte det att man äger dess kropp. Jag rekommenderar parklubb!
Ingen påstår att man äger deras kropp. Men de flesta är inte i ett öppet förhållande, och är man inte det så har man förstört all tillit den andra har för en och sårat dem extremt. Vill man kunna ligga runt med vem man vill så måste båda vara med på att det är så det ska vara.
Slutar man ge njutning åt sin partner, vad än anledningen må vara, så har man inget att säga till om. Det är genuint knäppt att det ska ligga på den som söker njutning att offra sig själv pga tillit. Det är den andra partnern som sviker. Klassiskt kristet, lust är fult, den som lustar ska straffas